Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
utställning

Konsten att leva i familj

Publicerat onsdag 3 februari 2010 kl 08.24
Svensk familj betyder trekantsförhållande på ryska. Foto: Haka

Swedish Family är sen 70-talet ett begrepp i det ryska språket som betyder sexuell frigjordhet och förhållanden som innehåller tre personer. Det är också titeln på en utställning som nyligen har öppnat på Uppsala Konstmuseum, efter att i höstas ha visats på Moskvabiennalen.

Konstnärskollektivet HAKA har bjudit in 25 svenska och ryska konstnärer att fundera över vår tids familjebildningar.

– Jag tror att det var sena 80-talet när det var jättemodernt att emigrera från Sovjet. Då berättade man på allvar att man i Sverige kunde registrera trepartsäktenskap. Om man hade kompisar i Sverige som var gifta med varandra så kunde man fråga "får jag också gifta mig med er och rymma härifrån?". Det var inte på skoj, säger konstnären Natasha Dahnberg.

Tror du inte att de blir besvikna om de förväntar sig något gränsöverskridande? Här handlar det mer om kärnfamiljen som håller på att sprängas sönder inifrån av förtryckta känslor. Det är många sådana verk med dämpad ångest i.

– Inte besvikna, men de har tänkt, vad kan svenskarna säga till oss? Sen när folk kommer tillbaka, då säger de att det var mycket djupare än vi trodde, säger Natasha Dahnberg.

Inga Swingers här inte, utan istället många undersökningar om föräldra-barnrelationer, om instängda och inpyrda känslor, om hemmet snarare som en boja än som en frihetszon. Utställningen tar också upp de nyanlända svenska familjerna. De som inte tillåts stanna i den stora omhändertagande famn som folkhemmet en gång försökte vara.

Som i Knutte Westers korta film där 9-åriga Gzim söker upp sin vän konstnären för att berätta om migrationsverkets utvisningsbeslut medan han nyfiket testar om den nyfrusna isen bär honom. Efter ett helt liv på flykt i Tyskland, Norge och sen Sverige, ska han tillbaka till det krigshärjade Kosovo.

– Det är ganska tråkigt att lämna Boliden. Min pappa sa gråt inte Gzim, men jag blir ändå ledsen, säger Gzim i filmen.

– Det var jättestarka reaktioner, folk grät, säger Natasha Dahnberg om filmen.

Cecilia Blomberg, SR Kulturnytt
cecilia.blomberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".