Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Pressfrihet

Venezuelas regeringskritiska press åter ifrågasatt

Publicerat onsdag 23 juni 2010 kl 08.40
Globovision chef Guillermo Zuloaga (AP Photo/Fernando Llano-Scanpix)

Pressfriheten har på nytt hamnat på tapeten i Venezuela sen ägaren av den enda kvarvarande regeringskritiska TV-kanalen Globovision gått i landsflykt. Oppositionen menar att regeringen försöker kväva de oberoende medierna. Regeringen hävdar att det helt enkelt är en fråga om att respektera lagen.

När Hugo Chavez får frågan om hur han ser på den kritik som olika organisationer, typ Amnesty, Human Rights Watch eller den internamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter riktar mot hans sätt att behandla pressen och oppositionella röster över huvud taget, å svarar han alltid med att anklaga dom kritiska organisationerna för att gå i imperiets ärende. Eller för att ha stött kuppförsöket mot honom för några år sen.

- Venezuela, hävdade Chavez i en intervju i BBC:s hard talk nyligen, Venezuela är världens mest demokratiska land.

Och när det gäller arresteringsorden mot Globovisions ägare Guillermo Zuloaga, så har det ingenting med TV-kanalens kritiska rapportering att göra, utan med att Zuloagas försökt driva upp priserna på bilmarknaden.

Chavez har många gånger hotat med att stänga Globovision, men den formella orsaken till arresteringsordern mot Zuloaga har att göra med att polisen upptäckte att han hade 24 nya Toyotabilar parkerade på en av hans egendomar.

Förutom Globovison äger Zuloaga också en av dom stora distributionsföretagen för Toyota i Venezuela. Upptäckten av dom 24 nya bilarna på hans egendom tolkades av domstolen som ett försök att skapa en bristsituation som skulle driva upp priset på bilarna. En tolkning som Zuloaga beskrev som löjeväckande.

Men tillslag mot pressen eller för den delen oppositionella över huvud taget motiveras ofta med den här typen av juridiska argument, som är svåra, för att inte säga omöjliga att bemöta, eftersom domstolarna kontrolleras nästan helt och hållet av regeringen.

Ett annat exempel på samma sak är statens övertagande nyligen av Banco Federal, en bank vars ägare är en grundarna till Globovision.

Övertagandet motiverades med att banken saknar reserver och inte kan uppfylla sina åtaganden. Ett påstående som ägaren avvisar, men som kan leda till att regeringen nu tar över hans aktier i Globovision.

Att Globovision är en nagel i ögat på Hugo Chavez beror inte enbart på dess kritiska och ofta raljerande och inte sällan hånfulla tonfall mot honom, utan också på att dom många statliga TV-kanaler som regeringen startat dom senaste åren inte lyckats locka till sig ens en bråkdel av Globovisions tittare, helt enkelt därför att deras programutbud är så uselt.

Men en i mångas ögon ännu allvarligare händelse är att en domstol nyligen dömde den välkände journalisten Fransisco Pérez till fyra års fängelse för att han i en kolumn anklagat en borgmästare för nepotism för att han utsett flera släktingar till viktiga poster.

Den skrivna pressen i Venezuela rymmer fortfarande en vital och fri debatt. Men domen mot Fransisco Pérez är en varning. När domstolar tolkar kritik mot offentliga personer som konspirationer mot statens säkerhet då går ingen journalist riktigt säker.

Lars Palmgren, SR Ekot
lars.palmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".