Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
recension | litteratur

Politkovskaja hämnas från graven

Publicerat torsdag 7 oktober 2010 kl 07.45
Anna Politkovskaja. Foto Claudio Bresciani / Scanpix

Idag är det exakt fyra år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl i sin trappuppgång i Moskva. På årsdagen kommer ett urval av hennes artiklar, från de sista sex åren av hennes liv, ut i boken Sanningen, ingenting annat, i Översättning av Hans Björkegren.

Att öppna den här boken är som att få ett knytnävsslag i magen. Jag borde ha varit beredd.

Vissa av artiklarna har jag läst när de trycktes i Anna Politkovskajas tidning Novaja Gazeta och det har getts ut andra böcker med hennes reportage.

Men den nya bokens inledande sektion, "Rapporter från fronten", är en uppräkning av så ofattbara grymheter i det andra kriget i Tjetjenien att det tar emot rent fysiskt att läsa.

Kriget drog igång hösten 1999 och Politkovskaja var snudd på den enda journalist som lyckades bryta ryska myndigheters informationsblockad kring övergreppen mot civilbefolkningen.

Det finns avsnitt i "Sanningen, inget annat" som lyfter fram det höga pris hon själv betalade för sin rapportering också innan hon mördades: dödshoten, smutskastningen från myndigheterna, den allt sämre kontakten med intellektuella Moskva-kretsar som inte brydde sig om vad som pågick i Tjetjenien.

Ändå finns här inte berättelserna om skenavrättningen i ett ryskt militärläger eller mordförsöket när Anna Politkovskaja var på väg till gisslandramat i Beslan.

I centrum står istället vittnesmålen från alla dessa människor som drabbats av kriget och dess följder, också långt utanför krigszonen. 

Och på grund av det ryska samhällets oförmåga att göra upp med krigen i Tjetjenien lever berättelserna vidare trots att de äldsta nu är tio år gamla.

Bokens tematiska indelning är ovanligt lyckad eftersom vi får följa Politkovskajas rapportering kronologist inom varje stort ämnesområde.

Därmed blir frågor som kom att spela särskilt stor roll för henne själv tydligare, till exempel Kadyrov-klanen som tagit över i Tjetjenien, mördarförbandet från västra Sibirien inom de ryska trupperna och gisslandramat på Dubrovkateatern i Moskva.

Urvalet lyfter också fram Anna Politkovskajas oförsonliga sida gentemot alla som hållit tyst eller kompromissat om kriget. Människorättsaktivister, internationella politiker och ryska tjänstemän hudflängs för att de inte tagit tydligare ställning.

Om Politkovskaja hade levt idag hade hon kanske fördelat kritiken annorlunda bland dem hon beskriver.

När det gäller de verkliga krigsbrottslingarna och medlöparna är det som om journalisten återvänder från graven för att hämnas när anklagelserna nu sätts på pränt ännu en gång.

Den ryska utgåvan av den här boken är på över tusen sidor medan den svenska översättningens är på mindre än 300. Underligt nog spelar det inte någon större roll.

Det är ändå omöjligt att fånga Anna Politkovskajas sanslösa produktivitet.

Det är som en av Politkovskajas kollegor på Novaja Gazeta sa i en dokumentärfilm gjord efter hennes död: om tusen journalister hade gjort samma arbete som hon ensam stod för hade var och en av dessa journalister känt att de hade gjort en stor insats.

Fredrik Wadström

Anna Politkovskaja

Anna Politkovskaja sköts ihjäl i sin trappuppgång i Moskva år 2006. Mördaren är fortfarande på fri fot medan Politkovskajas liv och engagemang i framför allt kriget i Tjetjenien har gestaltats i dokumentärfilmer och på teaterscenen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".