Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
konst | recension

Belgrads Oktobersalong återskapar historien

Publicerat tisdag 12 oktober 2010 kl 07.46
Johan Pousette en av kuratorerna på Oktobersalongen i Belgrad Foto: Gunnar Bolin.

Belgrad drabbades i helgen av svåra gatukravaller när unga huligangäng föröskte stoppa en Prideparad för homosexuellas rättigheter. Men Belgrad och Serbien är inte bara hårda motsättningar mellan extremhöger och regeringen som vill att landet ska anslutas till EU.
   I helgen öppnade årligen återkommande Oktobersalongen som i år haft svenskarna Celia Prado och Johan Pousette som kuratorer.

Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin besökte utställningen i helgen men passade också på att träffa Zoran Hamovic bokförläggare och rådgivare till kulturministern i Serbien och frågade honom vad kulturens spelar för roll när det gäller att bygga en ny serbisk nation.

 -- Kulturens roll är det allra viktigaste här, det enda vi kan få ut ur Serbien idag är kultur och vi behöver dialog med andra kulturer och andra människor.

Zoran Hamovic sitter på sitt kontor i centrala Belgrad. En man i sådär femtioårsåldern med gråsprängd skägg svart kavaj och jeans. Han säger att när politiken sätter gränser så kan ändå kulturen nå ut.

 – Vi jobbar hårt även inom den här krigsdrabbade regionen vi har mer och mer samarbete med Zagreb, Sarajevo och Ljubljana och en utställning som Oktobersalongen hör till det som ger oss impulser som främjar dialogen säger han.

Jag lämnar bokförlagets kontor och beger mig till den gamla militärakademien i Belgrad. En vacker bortglömd utblåst byggnad från sent 1800-tal. Det är vernissage och smockfullt.
   Celia Prado som är hemma i sverige och Johan Pousette som är på plats visar med oktobersalongen att här finns enastående utställningslokaler. De visar 21 verk av 18 konstnärer, nästan allt är rörliga bilder med ljud och ändå i det råa vackra lokalerna finns det så många egna rum så att inget ljud läcker och möjligheterrna till koncentrerat tittande är perfekt.

Att återskapa historien är en av grundtankarna står det i programbladet. Jag frågar Johan Pousette om det inte är en djärv devis just i Serbien med dess trasiga historia
– Jag tror att frågan om minne och historia har en stark relevans här, inte minst i fråga om senaste kriget. Det är känsliga frågor, men de diskuteras, säger han.

Har serbiska myndigheter lagt sig i?
– Nej, de ville att vi skulle inkludera konstnärer från regionen, och det har vi också gjort.

Bland alla stora namn som till exempel William Kentridge och Steve Mqueen så möts man i den första salen av en makalös film av Ana Adamovic, serbisk konstnär bosatt i Belgrad. 
   Det är en gigantisk filmduk med en filmloop på en gammal dams ansikte, pornära i svartvitt. Hon är gammal, rynkig, musklerna runt ögonen lite slappa, käkarna tuggar lite då och då hon ser stint in i kamerna och långt bort hon hör på sig själv sjungandes en sång på italienska från sin ungdom en sång om en soldat som skriver till sin mor från fronten.

Oktobersalongen i Belgrad gör det som Zoran Hamovic efterlyste: skapar dialog med hjälp av högklassig konst...

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".