Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
konst | recension

Salongsfähigt våld att tänka på - inte känna

Publicerat torsdag 17 februari 2011 kl 07.46
Cecilia Blomberg: "Inget blod, Inga ljud. Bara svartvita bilder och former."
(2:16 min)
Barricade av Gardar Eide Einarsson. Foto: Mattias Givell.

Instruktionsbilder för batonghantering, en sittmöbel från ett amerikanskt fängelse, stereotypa bilder av vad som en gång har tolkats som ett typiskt kriminellt utseende. Bilder på det våld som omger oss utan att vi alltid tänker på det. Det visar den norske konstnären Gardar Eide Einarsson i sin utställning Power has a fragrance på Bonniers Konsthall i Stockholm.

Centralt i utställningen har en hel mur av bildäck byggts upp och penetrerats av bamburör - eller här vita plastkopior av bamburör.

Det var sådana barrikader som användes i Thailand under förra vårens demonstrationer mellan rödskjortor och gulskjortor. En bild som flimrade förbi i TV-rapporteringen men som här har blivit konst. En ready-made. För själva skulpturen var ju redan uppfunnen - av de regimkritiska rödskjortorna. Det Gardar Eide Einarsson har gjort är att placera den i den vita kuben, Alltså konstrummet. Så att den avväpnas och känns ganska ofarlig.

Gardar Eide Einarsson är besatt av våld och estetik. Men återhållet våld. Inget blod, Inga ljud. Bara svartvita bilder och former. Svart och vitt är för övrigt de enda färger han jobbar med. Lite grått också i några monokromer som föreställer en av våldets metaller - det rostfria stål som många krigsmaskiner och vapen är gjorda av. Och så noga valda objekt som är kopplade till de där sidorna av samhället som vi helst inte vill ha med att göra. Blandat med lite referenser till våld i film och populärkultur.

Och visst förstår jag att de svartvita abstrakta målningarna med tonvis av referenser till konsthistoriens sparsmakade minimalistiska måleri. Visst förstår jag att färgen som tränger sig ut ur de strama formerna - och lite stillsamt rinner ner i det vita i sig är en bild av hur våldet inte går att tygla. Inte går att hålla tillbaka.

Men det här är våld att tänka på. Inte riktigt känna in. Salongsfäigt och aldrig riktigt provocerande. Det lämnar mig också förvånansvärt oberörd. Jag går runt och nickar och konstaterar att tillståndet i världen är märkligt och får också en obehaglig känsla av att det är ett så passande område för en manlig konstnär att fördjupa sig i. Så där lite lagom farligt och nervkittlande.

Power has a fragrance pågår till den 12:e juni.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".