Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Krönika

"Vi kapitaliserar våra barn"

Publicerat onsdag 23 februari 2011 kl 07.45
"Gjort dem till små investeringsobjekt"
(2:46 min)
1 av 2
2 av 2
High School Musicals karriärslystna tonåringar bidrar till kapitaliserandet av våra barn. Foto: Disney.

Onsdagskrönikan handlar om en ny sorts barnkultur, som inte riktar sig till barn som fortfarande vill vara barn, utan till barn som inte riktigt får vara tonåringar ännu.

För er som inte vet det, så kan man i SVT:s barnkanalen, och andra barnkanaler i tv, se dubbade amerikanska dramaserier som vänder sig till den nya ålderskategorin: tweens.

Mitt emellan barn och tonår, sägs det, för gamla för toys för unga för boys; vad får de då? Varken leksaker eller pojkar. 

Varken lek och barnslig galenskap eller några kittlande glimtar ur en kommande vuxenvärld.

High School Musical, Hannah Montana; tweenieserierna handlar om renskrubbade tonåringar som gör karriär inom showbiz, redan innan de växt ur tränings-bh:n. De är lyckade, skötsamma och asexuella för att inte uppröra barnpublikens föräldrar.

Och de har inget av verkliga tonåringars utmanande, febriga energi, den som kan utmana ett samhälle och förändra en värld.

Det är något extra läskigt med hur den kulturen vuxit fram samtidigt som vi fått en skoldebatt som nästan uteslutande handlar om hur skolan ska göra barnen till konkurrenskraftiga vuxna - en babyboomstid då alla tjatar om barn men nästan ingen gör det ur barnens perspektiv.

Jag har just varit i England och hört rysansvärda historier om hur barn behandlats genom historien, som i 1800-talets workhouses där småbarn separerades från sina föräldrar och sattes i livslångt tvångsarbete av det enda skälet att de var fattiga. För fattiga för att överleva i frihet.

Jag frågar min engelska väninna men hur, hur kunde man ha en så grym syn på barn i det här landet, hon svarar krasst att, tja man såg dem som tomma påsar som skulle fyllas.

Så inser jag att det är ju den synen som smugit sig tillbaka, försåtligt dold under bekymrad omsorg om barnens framtid. Vi har gjort dem till små investeringsobjekt i de framtidsdrömmar vi tappat hoppet om för egen del.

Vi har gjort dem till ett kapital som kan förmeras vid rätt placeringar, vid rätt skolval, rätt fritidssysselsättningar, rätt umgänge - och ge oss status genom att låta sina gyllene liv reflektera tillbaka på oss och visa för världen vilka fantastiska föräldrar vi är.

Sen, sen, sen är mantrat som vi smattrar in i våra barns fjuniga huvuden. Ditt nu är ingenting värt. Det är sen som räknas. Det du ska bli.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".