Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
recension | teater

Avant garde-teatrarna positionerar sig

Publicerat torsdag 3 mars 2011 kl 07.45
"Avant garde-överlevare i ett hårdnande kulturklimat söker vägar att positionera sig"
(2:04 min)
1 av 2
Richard Turpin i Jan Schaman.
2 av 2
Ingela Olsson i Ett år av magiskt tänkande. Foto: Mats Bäcker.

Teater Galeasen och Teater Tribunalen, två av Stockholms främsta fria grupper har så här i början på veckan haft varsin premiär med varsin monolog. På Galeasen står Ingela Håkansson med en dramatisering av Joan Didions bok Ett år av magiskt tänkande i regi av Tatu Hämaläinen, och på Tribunalen har Henrik Dahl regisserat Jan Schaman – färdigflabbat av och med Richard Turpin.

Först som sist, Ingela Olsson är en helt genial skådespelerska, nästan för bra för sitt eget bästa, nämligen i det att hon alltid är bra i vilket sammanhang det än må vara.

Här också, hon samtalar med oss, inte en falsk ton, hon ger Joan Didions lite sträva personlighet kropp och gestalt. Men jag är ändå skeptisk till själva idén, till själva anspråket att vi så självklart ska identifiera oss med denna framgångsrika, privilegierade och liksom helt suveräna kvinnas sorgearbete.

Ibland far Dideons vassa och roliga formuleringar förbi, mer sådant, tänker jag, och mindre tårar. Och till slut måste den brutala sanningen sägas: Böcker om olika livskriser, hur drabbande de än är, blir mycket sällan bra dramatik.

Ett helt annat slags anspråk ställs av Teater Tribunalen där vi sitter på snurrstolar i mitten av scenrummet omringade av uppstoppade får, kaniner och rävar, små eldar, filmprojektioner, hypnossnurror i Sören Brunes fantasieggande scenografi och med Dror Feilers oroande och skorrande musik i öronen.

Och runt oss springer Richard Turpins återuppväckte Jan Schaman och jobbar som en tok. Han går igenom vår västerländska historia och ser överallt spår av en kommunistisk grundtanke, alltså den tidiga, utopiska. Och även om det ska vara färdigflabbat så är det roligt men också allvarligt.

Plötsligt avbryts pjäsen och Turpin sätter sig mitt ibland oss och undrar vilken påverkan en teater som Tribunalen egentligen har? Är den snart bara ett radikalt alibi? Ja, vad tycker vi?

”Ett år av magiskt tänkande” är så välpolerat oantastlig i sitt tema och i sin form. ”Jan Schaman färdigflabbat” är desto mer opolerat ”antastlig” om ni förstår vad jag menar.

Aldrig har väl Galeasen och Tribunalen, två avant-garde-överlevare i ett hårdnande kulturklimat, sökt så olika vägar att positionera sig.   

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".