Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Reportage | Opera

Brecht är klockren än i dag

Publicerat fredag 4 mars 2011 kl 07.45
Tolvskillingsoperan - en samhällskritisk bakelse?
(2:33 min)
Tolvskillingsoperan. Foto: Ola Kjelbye.

Masthuggsteatern i Göteborg sätter tänderna i Bertold Brechts och Kurt Weills kanske mest kända verk, Tolvskillingsoperan från 1928, ofta kallad världens första musikal. Den handlar om människor på samhällets botten där man inte kan lita på någon - kanske inte ens sig själv. Regissören Rolf Sossna berättar att ensemblen, trots att verket skrevs för 83 år sedan, ändå vill göra en föreställning som får publiken att reagera över livet i dag

  Vi vill ju inte göra en museiföreställning eller en inställsam, lite sentimental musikal, utan det ska ju vara vasst! Och det ska kännas att det handlar om i dag, och om våra liv, och vårt samhälle. Det är ju det vi är ute efter, säger Rolf Sossna.

Masthuggsteaterns helsvarta och intima teaterstudio befolkas här av prostituerade, småtjuvar, tiggare, och hallickar - och lösa kroppsdelar från skyltdockor smyckar den annars nakna scenografin.

Tolvskillingsoperan utspelar sig i gangsterkvarteren i en stad där alla medel för att skaffa pengar är tillåtna. Tiggarkungen Peachum hyr till exempel ut distrikt av staden till tiggare mot kontant betalning och procent på inkomsterna.

Det är en smutsig och rå pjäs, marxisten Brechts tydligaste satir av det borgerliga samhället, och ett porträtt av en samhällsanda som enligt Rolf Sossna bara förändrats till det sämre. Samtidigt var den pricksäkra samhällskritiken bara en del i valet av pjäs.

– Och den andra sidan av saken är att det är en sådan fantastisk bakelse eller krokant, det är ju show, sång och musik och lek! Och full fart. Jag brukar kalla det för en dystopisk komedi, det är nattsvart och samtidigt roligt, någon slags galghumor, säger Rolf Sossna.

Brecht är ju förutom dramatiker också känd som teaterteoretiker. I sin Verfremdungseffekt, distanseringseffekten, arbetade han för att publiken inte skulle sympatisera eller leva sig in i berättelserna från scen, utan istället närma sig pjäsens moraliska dilemman och då vilja påverka världen som den ser ut. Det måste därför vara tydligt för publiken att det här bara är ett skådespel. Enkelt för en friteater som Masthuggsteatern där sju skådespelare delar på de 23 rollerna och bytena av scenografi och karaktärer sker helt öppet.

--  De har kvar sina kostymer men släpper sin roll och så blir de ensemble, scentekniker. De tar och gör det de ska göra. Det är vi som skapar den här illusionen, och då kan vi också bryta den, säger Rolf Sossna.

I helgen har en annan Brechtpjäs också premiär i Göteborg, Heliga Johanna från slakthusen på Folkteatern. Rolf Sossna menar att sammanträffandet inte är speciellt konstigt - Brecht representerar teman som ligger rätt i tiden.

– Det är att allt är till salu, den sociala nedmonteringen, individualismens triumf, tänk bara på dig själv och så vidare... Det finns liksom jättemycket i hans pjäser som är klockrent i dag, säger Rolf Sossna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".