Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
recension | litteratur

Levande frågor om frihet i Mobergs nygamla roman

Publicerat tisdag 8 mars 2011 kl 07.47
Anneli Dufva: "En i god mening märklig läsupplevelse"
(2:48 min)
1 av 2
2 av 2

Åsa Moberg, född 1947, blev krönikör i Aftonbladet innan hon fyllt 20 och rikskänd genom både sitt utseende och sina åsikter. Hon fick ofta, vare sig hon ville eller inte, representera "den unga kvinnan". Nu är Åsa Moberg aktuell med romanen Kärleken i Julia Anderssons liv, som hon faktiskt skrev redan i det tidiga 70-talet, men som aldrig publicerades då.

På bokens omslag: En ung Åsa Moberg med kort kjol och långt svepande hår. En bild som på den tiden var hennes byline. Den nya tiden, den nya kvinnan.

Men riktigt så enkelt var det förstås inte. Kärleken i Julia Anderssons liv är en i god mening märklig läsupplevelse.  Skillnaden mellan att se tillbaka på en tid och att vara i den kunde inte bli tydligare. Själv blir jag både utmattad och tagen av läsningen.

Jag tycker om att få vistas i den där tiden, den som jag kunnat idealisera, eftersom jag tillhör en senare generation. Men därför är det också jobbigt att inse hur det kollektiva var så segt och så trist, att feminismen inte hunnit längre, att alla frågor kring kvinnlighet och kropp redan då var så starka trots anti-rörelser med unisexmode och basgarderober.

Bokens Julia är brådmogen och mångsysslande, men hon är inte fri. Inte alls fri. Genast när jag läst klart kastar jag mig över Simone och jag, läser om den, för att uppdatera hur Åsa Moberg själv senare i sitt liv såg på den där tiden. Och hon ser samband och förklaringar, inte minst vad det gäller den affär Julia i boken har med Hubert Meyer, en lätt förklädd Harry Schein.

Det finns en bultande fråga kring denna tokstarka attraktion, en fråga om trohet och sanning, som känns oväntad just i det sexuellt frigjorda 70-talet. Men Julia är som sagt inte fri. Varken inombords eller som sambo med en 17 år äldre man.

Och hon vet inte heller vad frihet är. Samtidigt verkar Olof Palme och socialdemokratin heller riktigt vetat vilka de var, något som är synnerligen intressant att läsa idag. Och det är viktigt. Politiken är både viktig och på riktigt för Julia Andersson. Hon tror på reformism, inte på revolution, vilket får henne att känna sig som en högerextremist i vänsterkretsar.

För boken rymmer både resonemang kring socialism, kapitalism, kommersialismens skadeverkningar och alldeles vardagliga tankar om disk och debatter. Förutom denna starka åtrå, så väldigt lik ordet otro, som Åsa Moberg skriver.

Det är ibland lite pladdrigt, lite långt, men levande, hela tiden levande.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".