Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
reportage | konst

Från Picassos baderskor till Hitlers eldstad

Publicerat torsdag 10 mars 2011 kl 07.46
"Många skyllde kriget på kubismen"
(3:20 min)
1 av 2
Prydde Hitlers spiselkrans. "Die vier Elemente" av Adolf Ziegler. Beskuren.
2 av 2
Julius Bissier: Bildhauer mit Selbstbildnis (1928)

Hitlers favoritmålning och en bronsbyst av Mussolini - det är ett par av de verk man kan se i utställningen Chaos & classicism som visas på Guggenheimmuseet i Bilbao nu. Här skildras ett lite bortglömd skede i den moderna konstens historia: den nyklassicistiska strömning som uppstod mellan de två stora världskrigen, perioden 1918-1939. Då övergav många konstnärer de vildsinta experimenten och eftersträvade istället harmoni och klassisk skönhet. Kulturnytts Mårten Arndtzén träffade konsthistorikern och curatorn Kenneth E. Silver i Bilbao.

– Många skyllde kriget på kubismen. Och tyskarna skyllde kriget på expressionismen. Och italienarna skyllde det på futurismen, säger Kenneth E. Silver och hårddrar därmed mellankrigstidens inställning till den tidiga modernismen en aning. Men även om man inte gav konsten skulden, upplevdes de radikala experimenten som förbrukade efter kriget.

Första världskrigets fasor verkar ha efterlämnat en stark längtan efter lugn, ordning och upphöjd skönhet - saker man sökte i den europeiska konstens källsprång, ytterst antiken och renässensen.

Picasso var som vanligt tidigt ute. I början av 1920-talet målade han bastanta, lugna och lite melanoliska kvinnor utan förvridna proportioner. En av de finaste finns faktiskt på Moderna museet i Stockholm: Källan från 1921, en halvliggande kvinna med ena bröstet blottat och en antik amfora i knät, ur vilken livets vatten kommer forsande.

En hyllning till kvinnan, och - förmodligen - även till den "stora tradition" Picasso själv just hittat hem till.

Klassicismen blev modern även inom design, arkitektur och mode. Och samma harmoni och ordning eftersträvades även inom politiken. Av Mussolini i Italien och Hitler i Tyskland.

– "Ordning" är nyckelbegreppet här, säger Kenneth E. Silver. Vare sig det handlar om Mussolini som lovar att tågen ska gå i tid, eller Adolf Hitler som lovar att sätta punkt för Weimarrepublikens kaos.

Lika lite som man kan skylla första världskriget på kubismen, kan man skylla Förintelsen på mellankrigsklassicismen. Men den blev, vad det led, ett redskap i mördares händer.

Utställningen Kaos & Klassicism sätter punkt med inledningen till Leni Riefensthals berömda film från Berlinolympiaden 1936, nazimens stora propagandaseger. Antika statyer som träder fram ur historiens dimmor och förvandlas till tyska idrottsmän.

Här finns flera idealiserande porträttbyster av Mussolini och Adolf Zieglers triptyk De fyra elementen, som prydde spiselkransen i Hitlers lägenhet i München, uppfyller alla kriterier på nyklassiscistiskt måleri. Ziegler var också en av de ansvariga för utrensningen av modern konst i Tyskland på 1930-talet.

Kanske kan man säga att Hitler fodrade samma absoluta harmoni i samhället, och samma perfektion av människan, som den Picasso eftersträvade i konsten, de här åren.

– Tanken att livet ska vara som ett konstverk är nog ingen bra idé, punkt, konstaterar Kenneth E. Silver.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".