Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
recension | litteratur

Historien om en framväxande främlingsfientlighet

Publicerat onsdag 20 april 2011 kl 13.00
Yvonne Ihmels: "Tydligt att svensk flyktingpolitik fått sin grund i den tiden"
(2:40 min)

Flyktingtemat har varit återkommande hos författaren Annika Thor, ända sedan debuten i mitten på -90-talet med ungdomsromanen En ö i havet som berättar om de tyskjudiska flickorna Steffi och Nelli. Nu kommer romanen Om inte nu så när. En roman som grundar sig på historiska fakta om Sveriges roll under andra världskriget, flyktingpolitiken och en framväxande främlingsfientlighet.

Krigsvintern 1941-42 lär ha varit den kallaste i mannaminne. Den där vintern återfinner jag hos Annika Thor och hennes nya roman Om inte nu så när. En vinter som aldrig tycks vilja ta slut.

Redan formuleringen "oskyddade hudytorna" på första sidan, första kapitlet präglar resten av läsningen.

Annika Thor har i romanens form beskrivit svensk flyktingpolitik under 1930 till början av -40- talet. I centrum av berättelsen befinner sig Arnold Cohen, en tyskjudisk korrespondent, på flykt undan Tredje Riket.

Genom Arnold får vi uppleva hur vindarna blåser allt snålare kring dessa, vad man kallar för "icke önskvärda emigranter", det vill säga judar och kommunister.

Det finns gott om historiskt grundade exempel på antisemitism och främlingsfientlighet, flyktingar som skickas tillbaka till en säker död, vet vi idag med facit i hand.

Ju närmare kriget kommer, desto mer får Arnold se sin relativa frihet kringskuren, och hamnar till slut i ett interneringsläger, eller svenskt koncentrationsläger som det kallades i tidningen Arbetaren.

Känslomässigt räddas Arnold i romanen av Ingrid, en av flickorna på Utlänningsbyrån. Annika Thor har gjort henne till en ung blond svenska som ser människan Arnold och inte den svartmuskige främlingen.

Deras kärlek värmer i kylan, även om den utsätts för yttre påfrestningar i form av omgivningens oförstående hållning på alla plan.

Annika Thor kommer med sin bok bara dryga månaden efter Klas Åmarks Att bo granne med ondskan, som samlar decenniers forskning kring Sveriges förhållande till Nazityskland.

I Annika Thors roman Om inte nu så när blir det tydligt hur svensk flyktingpolitik fått sin grund i den tidens sätt att tänka, i hur vi idag ser på och bemöter en främling.

Hos Utlänningsbyrån, som det hette på den tiden tillämpades en sorts modifierad form av Nürnberglagarna.

Idag finns väl inga antisemiter bland Migrationsverkets personal, men hur är det med antiziganismen, med behandlingen av romerna i Europa av idag?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".