Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Världskulturmuseet tar sig an människans sårbarhet

Publicerat onsdag 4 maj 2011 kl 08.00
"De här riskzonerna finns i världen hela tiden"
(1:45 min)
1 av 3
Jana Sterbaks burliknande klänningsskulptur. Foto: Jana Sterbak/Stiftelsen La Caixas samtidskonstsamling.
Adrian Paci, som själv flytt från Albanien till Italien, har gjort filmen "Centro di Permanenza Temporanea". Foto: Adrian Paci/Stiftelsen La Caixas samtidskonstsamling.
2 av 3
Adrian Paci, som själv flytt från Albanien till Italien, har gjort filmen "Centro di Permanenza Temporanea". Foto: Adrian Paci/Stiftelsen La Caixas samtidskonstsamling.
Miguel Ángel Rios videoverk 'A Morir' (Att Dö). Foto: Miguel Ángel Rios/stiftelsen La Caixas samtidskonstsamling.
3 av 3
Miguel Ángel Rios videoverk 'A Morir' (Att Dö). Foto: Miguel Ángel Rios/stiftelsen La Caixas samtidskonstsamling.

Utställningen Riskzoner på Världskulturmuset, om säkerhetsrisker och global sårbarhet, träffar förstås rätt ett år som detta. Men den skulle ha känts lika aktuell när som helst, menar museichefen Mats Widbom.

Tsunamis, kärnkraftsolyckor och jordskalv skapar just nu stora säkerhetsrisker runtom i världen, samtidigt som allt mer komplex teknologi och andra framsteg leder till ökad sårbarhet och osäkerhet. Det här vill nu Världskulturmuseet ta ett grepp om - i fredags invigdes utställningen Riskzon om de största hoten mot vår värld. 14 konstnärer från 10 olika länder visar upp verk influerade av världshändelser som naturkatastrofer, krig, flyktingsströmmar och ekonomisk härdsmälta. Den här utställningen är naturligtvis med bakgrund i bland annat händelserna i Japan och de blodiga upproren i arabvärlden väldigt aktuell idag, men egentligen hade den här utställningen känts aktuell när som helst, menar Världskulturmuseets chef, Mats Widbom.

– Man kan konstatera att de här riskzonerna finns i världen hela tiden, perspektiven kommer växla mellan vilka de är, men det är riskzoner vi lever med och måste förhålla oss till. Därför känns den väldigt aktuell när man kommer in i den, säger Mats Widbom.

Hela golvet i den stora utställningshallen på Världskulturmuseet är avspärrat med gulsvartrandig plasttejp, och som i en actionfilm står det riskzon med stora svarta bokstäver. Rummet är skumt belyst, det brusar från några av utställningens videoverk. Här inne möter vi all världens problem - klimatförstöring och ekonomisk kris, överkonsumtion och försvagade mänskliga rättigheter i olika konstformer, alla skapade med ironi, humor, skärpa eller ilska.

Utställningen är lånad från den spanska stiftelsen La Caixas stora samtidskonstsamling, och har redan turnerat Spanien runt. Nimfa Bisbe är samlingens kurator och menar att konstnärernas ursprung från sex olika världsdelar öppnar upp för nya perspektiv.

– Vi har en albansk konstnär som pratar om immigration, denna gång inte från i-ländernas eller det västeuropeiska perspektivet, utan från länderna som måste immigrera. Ett väldigt känsligt verk. Och så finns det en kinesisk konstnär, som pratar om vad som händer i Kina, som ju influeras av väst alltmer, fast från deras perspektiv, säger Nimfa Bisbe.

Men det är inte bara globala katastrofer och nyhetshändelser som porträtteras. Konstnären Jana Sterbak, som inspirerade Lady Gagas berömda köttklänning, ställer här ut en annan slags klänningsskulptur och tar sig an frågor kring de mera privata riskzonerna, berättar Mats Widbom.

– Den här burliknande konstruktionen som bär upp sammetsklänningen, kan ju både representera ett skydd, men också instängdhet. Hon jobbar mycket med livets motsättningar och trygghet och frihet, frågor som vi ju brottas med ända från födelsen fram till vår död, säger Mats Widbom.

I ett hörn står mexikanen Damian Ortegas installation med tre oljefat som vajande balanserar på varandra, som vill väcka frågan om vad som händer när oljan tar slut. Det här är en utställning i moll, säger museichefen Mats Widbom. Samtidigt finns det något positivt med att en gång för alla synliggöra de här problemen.

– Som (den indiska författaren) Arundhati Roy säger: En annan värld är inte bara möjlig, den är på väg, och under stilla dagar kan jag höra henne andas. Därför kan man ju säga att ser man symptomen kan man också göra något åt dem. På det sättet är det här inte en dystopisk utställning som säger: jaha nu är det kört, vi får köra på så länge det håller. Den tar frågorna på allvar, visar på sårbarheten - en sårbarhet som också kan öppna upp för något annat, säger Mats Widbom.

Utställningen Riskzon visas till 31 oktober.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".