Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Söta poppojkar i Kawaii

Publicerat fredag 30 juli 2004 kl 07.55

I Japan är tolvåriga popidoler megastjärnor och stommen i en miljardindustri, och den fanatiska dyrkan som många japanska flickor och kvinnor hyser för dom här pojkarna är ämnet för Marita Lindqvists reportagebok ”Kawaii”, vilket här inte har nåt att göra med en snyggare sorts jacka utan är det japanska ordet för ”söt” eller ”gullig”. Marita Lindqvist är själv ett av fansen som står och köar i timmar för att få skaka hand med japanska pojkbandsstjärnor. Roger Wilson har läst ”Kawaii”.

Så här låter de. Japansk Pojkbandspop. En underhållningsprodukt som nästan lyckats konkurrera ut amerikanska popstjärnor från den japanska marknaden. Superstjärnor som inte bara spelar in skivor, utan också håller i tv-program, är skådespelare i tv-serier, används flitigt i reklamfilm och vars ansikten fyller sida upp och sida ner i färgglad veckopress.

Fast egentligen handlar Kawaii inte så mycket om själva musiken eller artisterna. Mer än något annat är det egentligen en bekännelsebok. En bok som andas: ”ja, jag vet att ni tycker att jag är konstig som lägger alla mina pengar på att köpa prylar och tidningar och skivor med tuggumiseg japansk pojkbandspop, och på att resa till Japan för att gå på konserter - men om ni bara läser det här så förstår ni kanske lite grann hur jag känner det och varför jag är så uppfylld av det här”.

Och visst lyckas hon fascinera. Det blir en resa genom en ding ding populärkulturell värld, där allt är bisarrt, annorlunda och alldeles för mycket, utan att för den delen slå över till den gamla vanliga exotismen som oftast dyker upp när det handlar om Japan.

Men jag inte så säker på att Marita Lindqvist egentligen lyckas förklara fenomenet. Någon gång här och där blir hon analytisk och skarp på allvar, som till exempel när hon försöker förkara varför de kvinnliga pojkbandsfansen fantiserar m att deras idoler ska ha bögsex med varandra. Men lite av den skärpan skulle nog ha behövts också på andra ställen i boken. För att ännu lite bättre faktiskt förklara det fanatiska, meningen med idoldyrkandet och den extremt överdrivna konsumtionen. Att ta större grepp och hitta andra nivåer än bara det enskilda fansets berättelse om sin fanatism. Även om det antagligen skulle vara ganska svårt för författaren - det skulle kräva en hel del av både sjukdomsinsikt och självdistans.

Den allra största frågan av dem alla dyker ändå upp efter att man läst klart boken. Hur något som känns så plastigt när man lyssnar på det kan bli så här intressant att läsa om.

Roger Wilson

roger.wilson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".