Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Henri Cartier-Bresson är död

Publicerat torsdag 5 augusti 2004 kl 09.08

”Det avgörande ögonblicket”. Så löd den franske fotografen Henri Cartier-Bressons konstnärliga credo. Det hann bli några såna ögonblick, för 1900-talets mest legendariske fotograf. Bilda skola hann han också med, genom bildbyrån Magnum inte minst, som han var med och startade 1947. Och, förstås, att bli revolterad emot.
  Nu har han slutit ögonen för gott. Mikael Timm minns honom.

Någon gång i början av 90-talet besökte jag en fotohistoriker i Prag. Den jättelika lägenheten var ett privatmuseum, fylld av fotohistoriens mästerverk. På soffbordet låg en liten bild, kopierad på vanligt plastpapper. Det var ett porträtt av president Havel. Inget iögonfallande, bara – ja, mer Havel än vanligt. Det var taget några dagar tidigare av Henri Cartier-Bresson. Rakt upp och ned som han alltid gjorde.
- Fotografi kan verka enkelt, men det kräver koncentration kombinerad med mental entusiasm och disciplin, sade Cartier-Bresson själv.
  En sådan fras kan väl vilken fotograf som helst få till i samband med någon utställning, men ingen har kunnat ta bilder som Cartier-Bresson. De andra i bildbyrån Magnum reste också till avlägsna länder, fotograferade också sin tids stora. Men bara Henri Cartier-Bresson kunde ta bilder som sammanfattar tiden och världen.
  Allt verkar så lätt: några överklasspar i England på en gräsmatta där alla går åt olika håll säger allt om ensamhet och hierarki. En solbadare i Leningrad ser in i muren som fångar hans skugga – hela Sovjetunionen syns. En fånge sticker fram ett ben och en hand ur gallret – inga ord behövs om den amerikanska drömmen.
  Andra tog mer upprörande bilder av krig, gulligare bilder av franska ungar, mer genomtänkta porträtt. Men det är Cartier-Bressons bilder som lever kvar.
  Andra fotografer förklarade att allt i livet är viktigt. Det sade aldrig Cartier-Bresson. Han talade om foto som japanska zenmästare talar om insikt. Intellekt och känsla skulle koncentreras till det yttersta och så i en avgörande 125-dels sekund utkristallliseras till en bild.
  Han såg – men lade inte tillrätta. Bilden skulle vara perfekt i sökaren. Alltså beskar han inte negativen, bearbetade inte kopiorna i mörkrummet.
  Det konstiga var att han faktiskt lyckades hitta de där ögonblicken. Andra fotografer exponerar bild efter bild för att ur hundratals negativ sålla fram ett enda. När Cartier-Bresson skulle fotografera Jean Paul Sartre bad han filosofen komma till en viss bro i Paris vid 6-tiden en morgon. Sartre surade, så dags ville han inte gå upp, men Cartier-Bresson var omedgörlig. Vid just den tiden, vid just det brofästet skulle de mötas.
  Nåväl Sartre masar sig upp, går från sin bostad till bron och ser Cartier-Bresson stå på andra sidan. Han går fram, hälsar och frågar var de ska gå nu.
- Det är klart säger Cartier-Bresson, ni kan gå hem.
  Han hade tagit en bild, en enda när Sartre kom gående i morgondimman över bron. Den är fantastisk.

Hos Cartier-Bresson är formen innehåll och innehållet form. När han skall porträttera Giacometti fotograferar han honom inte med hans verk. Istället kommer Giacometti gående i regnet. Med axlarna uppskjutna, insvept i regnrocken ser han ut som en av sina smala figurer.
  Inga arrangemang, inga attribut. Bara det avgörande ögonblicket.
  Det blev många tusen bilder, många hundra efterföljare, massor med priser innan Cartier-Bresson tröttnade någon gång på 70-talet och övergick till att måla och teckna. Inte dåligt det heller. Men det är för fotografierna han går till historien. Och tvärtom: Det är för Cartier-Bressons bilder historien går till historien och blir nästan nu.
  Fler avgörande ögonblick har bara Gud sett och jag tror nog Cartier-Bresson tittade noggrannare på världen.

Mikael Timm

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".