Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Klassisk kärleksberättelse på ny sätt

Publicerat torsdag 19 augusti 2004 kl 13.51

Måste passionen vara en nära-döden-upplevelse? Och kan botemedlet vara en rejäl yllemössa att ha på fjället? Se där några frågor att ha i bakhuvudet när man läser den isländska författarinnan Steinunn Sigurdardottirs nya roman ”Hundra dörrar i brisen.” Sigurdardottir tillhör de få men tappra nordiska författare som regelbundet får sina böcker utgivna i Sverige. Det stora genombrottet kom med ”Tidstjuven” 1988, som sålts här i 25.000 exemplar. Den romanen liksom ”Hjärttrakten” från 1997 nominerades båda till Nordiska Rådets litteraturpris.

Kulturredaktionens Maarja Talgre slet ”Hundra dörrar i brisen” ur en yngre kollegas händer för att studera passionen närmare:

(översättning: John Swedenmark)

Det finns ett isländskt ordspråk som lyder ”Dåligt är att älska den som inte älskar en igen.”

Blonda Brynhildur vet att det är lika illa att vara den som är älskad men inte kan älska tillbaka.

Hon har ett bra liv med en kärleksfull make, duktiga döttrar och ett bra jobb.

Och hon bor i Paradiset det vill säga Island.

Ändå kan hon inte ta vara på den lycka livet gett henne. När hon ser sig i spegeln griper hon i luften. Hon är inte riktigt närvarande för sig själv. Och därför inte för andra heller. Hon är alltid den som älskar minst.

Kan det ha med studentårens grönögde grekiskaprofessor att göra?

I sin nya roman ”Hundra dörrar i brisen” tar Steinunn Sigurdardottir upp temat från ”Tidstjuven” och ”Fiskarnas kärlek”, nämligen erotikens hopp och passionens flopp. De kvinnliga huvudpersonernas ensamhet och längtan stillas aldrig, trots deras handlingskraft, eller snarare på grund av den.

Brynhildur i den nya boken är av samma isländska ull, men * hon är äldre än sina litterära systrar. Kanske är det det medelålders perspektivet som gör den här romanen ljusare. För Brynhildur kommer till försoning och insikt i Paris, staden där hon alltid har sitt hjärta även när alla andra inälvor är i Island.

Sigurdardottir har en mycket personlig, drastisk humor, ett färgrikt språk och hon leker försåtligt med schablonen: präktige maken * mystiske älskaren.

- Låt er inte luras av det: för under den lättsmälta omeletten lurar en isländsk vulkan och femton franska stearinljus.

Och hur var det. Hjälper en yllemössa mot destruktiv passion? Ja, om man kombinerar den med en rosa kaftan.

Maarja Talgre

maarja.talgre@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".