Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Timm ser på USA-valet ur litterär synvinkel

Publicerat onsdag 27 oktober 2004 kl 07.46

Ingen lär väl ha missat att presidentvalet i USA närmar sig... Kulturnytt ska också ägna sig åt amerikansk politik, men vi låter andra berätta om årets frågor och använder oss istället av det förflutna för att förstå nuet. I ett första inslag berättar Mikael Timm om The known world - den kända världen, en roman av Edward P Jones om ett okänt stycke amerikansk historia.

En vanlig uppfattning bland européer är att amerikaner varken är intresserade av historia eller politik. Men det är nog ett kulturellt missförstånd. I USA bryts världsuppfattningarna mot varandra, alltså inte ideologier och utopier om hur USA borde se ut - utan uppfattningarna om hur det ser och framförallt hur det såg ut. Man kan tala om en ”förflutenhetens besatthet” och kanske är den amerikanska romanens främsta uppgift att tolka historien. Få har lyckats skaka om den amerikanska självbilden som Edward P Jones i ”The known world”.

Den kända världen är en dubbelt riktig titel eftersom Jones dels avslöjar en okänd värld, dels hur en avgränsad värld krackelerar. Historien, eller snarare historierna, för det här är en slags collageroman släkt med Raymond Carvers noveller, utspelas under slutet av slavtiden i Virginia. Så långt, inget märkligt. Men den viktigaste slavägaren i Jones bok är inte vit utan svart. En svart man som köpt sig fri, köper själv slavar.

Jo, sådana fanns. Så vilken historia om Södern är den viktiga? Den riktiga?

Jones svar är att allt är viktigt. Han är oerhört saklig i sitt berättande, här finns en lidelsefull realism som i Alexander Kluges dokumentärroman Slaget. Men kompositionstekniken är hans egen. Mitt i ett illusionsskapande stycke bryter Jones för att nämna en avhandling som en forskare nyligen presenterat vid ett universitet, sedan fortsätter strömmen av ord och ansikten. Lika abrupt, närmast kubistiskt, är hans personporträtt. I en spännande kärlekshistoria påpekar han i en bisats att kvinnan gifte sig med en annan eller levde till 90-års ålder ensam. Han punkterar fiktionen, avlägsnar sig och närmar sig sedan på nytt.

Skildringen av slavtiden är varken propagandistisk eller romantiserande utan brutal, som tiden själv. Det här är före inbördeskriget, inget är avgjort. Ett par av figurerna hade kunnat förekomma i Faulkners berättelser, men den torra stilen är Jones egen. De mest upprörande händelser, som när en fri svart man kidnappas och säljs som slav för att sedan dö, berättas snabbt och kyligt. Världen eller rättare sagt världsbilden och romanhandlingen förflyttas med plötsliga knuffar, ingenting sitter ihop som man tror.

I denna råa saklighet finns förtätade bilder: en av slavarna smakar varje kväll omsorgsfullt på jorden för att kunna bedöma när man ska skörda; en död slavs själ far över husen tillbaka till hemmet.

Den kända världen är sig inte lik. Edward P Jones har lyckats skriva fram ett annat USA och förr eller senare måste nog också presidentkandidaterna som far landet runt och indelar världen och väljarna i svart och vitt börja använda hans karta - åtminstone i nästa val.

Mikael Timm

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".