Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
opera

Fler kvinnor utbildas men jobben är männens

Publicerat tisdag 17 april 2012 kl 07.46
Operaregi i ett genusperspektiv - reportage av Patrik Lindkvist
(2:36 min)
Verdis La traviata på Metropolitan i New York. AP Photo/Bebeto Matthews/Scanpix

Efter debatten om sexism på operascenerna och Kulturnytts och Mitt i musikens rapportering om mansdominansen bland operaregissörerna tittar vår reporter Patrik Lindkvist på återväxten. Från Operahögskolans regiutbildning har 12 kvinnor och 4 män hittills examinerats. Men ändå är det män som till största del får möjlighet att regissera på institutionerna. Magnus Aspegren är rektor vid Operahögskolan.

-Det är ju oerhört beklagligt och där tycker jag att branschen måste ta sitt ansvar precis som man gör i andra branscher där det är snedfördelat, säger Magnus Aspegren, rektor vid Operahögskolan.

Linda Mallik som gick ut från Operahögskolans regiutbildningen 2011 menar att kvinnliga regissörer har högre krav på sig
- Jag tror att det finns högre tolerans för att män att misslyckas, man får dåliga recensioner, men det passerar bara och man fortsätter och gör nästa produktion.

Linda Mallik menar att operahusen inte vågar pröva oetablerade namn, vilket gör det svårt för nyutbildade regissörer att etablera sig.
- Det är ju enormt dyrt att göra opera och då kan det bli så att de som kommer ut aldrig får chansen, eftersom det inte finns så många operahus och det finns framförallt inte så många små scener, att börja på, säger Linda Mallik.

Johanna Garpe är regissör och professor vid Operahögskolan och hon menar att institutionerna i högre grad väljer män före kvinnorna.
- Vi har utbildat 16 operaregissörer sen starten av operaregiutbildningen, 12 kvinnor och 4 män och då är det ju märkligt att se att männen i mycket högre grad ges möjlighet att debutera  på institutionerna medans kvinnorna får harva på utanför institutionerna. För någonstans måste man väl ändå utgå från att det är de bästa som kommit in varje år.

Koreografen och regissören Clara Svärd tycker att det behövs en snabbare förändring.
-Möjligheten att tolka och gestalta musiken är inte könsbunden.
Det  gör det helt enkelt orättvisst, det gör det svårare för kvinnorna att visa vad de går för så att publiken får se att en kvinnlig regissör kan göra en jätterörande, jätteintressant, kul och befogad tolkning av det här verket.

I en traditionsbunden konstform med föråldrade historier tror Operahögskolans Magnus Aspegren att nyskrivet skulle kunna vara ett steg i rätt riktning för mer jämlikhet.
-  Det går inte att bara hålla på med de gamla klichéerna och där måste vi arbeta betydligt mer intensivt för att iscensätta den här förändringen.

Han ser också att regiutbildningen i framtiden behöver samarbeta mer med branschen, för att ge studenterna bättre förutsättningar.
- När vi nu drar igång nu med regilinjen så har vi sagt att den måste ske betydligt närmare de operascener vi har, det handlar ju om att man måste komma snabbare ut i yrkeslivet, säger Magnus Aspegren

patrik.lindkvist@sverigesradio.se
Kulturnytt, Sveriges radio

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".