Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Betydelsen av att vara indignerad

Publicerat onsdag 25 april 2012 kl 07.46
Hedvig Weibull om varför rörelsen hamnat i skymundan i svenska medier
(3:22 min)
Foto från Madriddemonstrationen 20 maj 2011. Foto: Wikimedia

I Sydeuropa har proteströrelserna engagerat hundratusentals människor. "Los indignados" kallas rörelsen som enar de som upprörs över hur den ekonomiska utvecklingen drabbar gemene man, samtidigt som demokratin hamnar på undantag när teknokrater tar över rodret.

Härom lördagen anordnade en mindre grupp stockholmare för tredje gången soppkök i Björns trädgård i Stockholm. De drivs av en upprördhet över att Stockholm fått så många fler hemlösa sedan vi i min generation växte upp, på 80-talet.

De är indignerade över utvecklingen - ett ord som används påfallande sällan i svenska medier.

Påfallande sällan i jämförelse med hur ofta det börjat användas på kontinenten.

I Frankrike har boken Indignez-vous av Stéphane Hessel, den franske motståndsmannen som skulle komma att delta i formuleringen av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, kommit att sälja i miljonupplagor.

Den är en uppmaning om att vi ska säga ifrån - bli upprörda över, och protestera mot de brott mot mänskliga rättigheter som pågår fortfarande i dag i västerlandet, eller i västerlandets spår.

I Spanien har hundratusentals människor det senaste året samlats under parollen Los Indignados, som översatts till de indignerade i media, för att protestera mot hur politikerna möter den ekonomiska krisen med att dra åt svångremmen för majoriteten.

Och hur demokratiska mekanismerna begränsats i Italien och Grekland.

I Grekland har indignationen redan övergått i vrede och extremistpartierna växer i kapp med åtstramningspaketen.

Kanske har betydelsen av den europeiska indignationen förlorat något i översättningen till svenska medier.

Indignation är en upprördhet över något ovärdigt, som en ovärdig behandling av människor.

Lars Fant är professor i romanska språk vid Stockholms Universitet och konstaterar att ordet indignation är betydligt vanligare på spanska och franska än på svenska.

Kanske är det svenska ordet lite ålderdomligt, och det är dessutom inte lika starkt.

– Indignerad betyder väldigt mycket mer "å andras vägnar" på franska och spanska än på svenska. Indignerad på svenska betyder snarare att man är lite stött i kanten, säger han.

Det dröjde inte länge förrän en svensk version av Occupy wallstreet dök upp - Occupy Stockholm - även om rörelsens mål var ganska oklart. Och den arabiska våren har debatterades i media nästan varje vecka under året.

Kanske är de rörelserna lättare att reproducera medialt sätt - vare sig det beror vad de kallas, eller på att de ägt rum på visst avstånd.

Indignationen från södra Europa har hur som helst inte fått samma genomslag.

Om gruppen kring Soppkök Stockholm skulle finnas i Spanien skulle de ingå i rörelsen Los Indignados, de som är upprörda, över hur människor behandlas ovärdigt.

I Frankrike skulle de hörsamma Stéphane Hessels uppmaning.

Men om det är av språklig bekvämlighet som den europeiska indignationen inte blivit ett ämne i det svenska offentliga samtalet, så är bara det något att bli upprörd över.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".