Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Distributörerna tjänar på "kreativa näringarna"

Publicerat måndag 7 maj 2012 kl 07.46
Ingrid Elam: ”Sluta se konstnärerna som tärande!”
(3:37 min)
Ingrid Elam.

I dag presenterar Konstnärsnämnden en ny forskningsantologi om konstnärens roll inom vad som kommit att kallas de kreativa näringarna, något som varit i fokus i de senaste årens kulturpolitik. Ingrid Elam är ordförande i konstnärsnämnden och redaktör för antologin och hon konstaterar att forskningen de senaste femton åren handlat mycket om betydelsen av kulturen för närsamhället - men väldigt lite om konstnärerna själva och deras villkor.

Dessutom har begreppet "kreativ näring" alltmer kommit att handla om hur man kan tjäna pengar på kulturen utan att se till konsekvenserna för konstnärerna.

– Det handlar om ett synvinkelskifte. Nu frågar man sig hur man kan producera varor inom en slags kulturindustri med hjälp av ny teknik. Så kulturella och kreativa näringar har mer och mer kommit att snävas in och betyda "datorspel" och så vidare, säger hon.

Och det är också de frågorna som fått mest uppmärksamhet från politiker.

Inte heller forskningen har fokuserat på konstnärernas villkor.

Samtidigt har det visat sig att det varit företagen och samhällena runt om de kulturskaparna som dragit verklig nytta av konsten snarare än konstnärerna själva.

– Man kan också se att de som tjänat på de kreativa näringarna har varit distributörerna, som exempelvis Facebook, säger Ingrid Elam.

Ofta är konstnärerna egna företagare - med bara en ett fåtal anställda - vilket gör dem mycket sårbara.

Men om kulturskaparnas situation ska kunna förbättras måste konstnärernas arbetsvillkor ses över - liksom möjligheterna för hur nya organisationsformer för konstnärer skulle kunna se ut.

– Hur ska de kunna organisera sig för att ta makten över sina egna konstverk, sin egen produktion?, frågar Ingrid Elam.

Den nuvarande regeringen har i stor utsträckning fokuserat på samarbeten mellan arbetsmarknadspolitik, exempelvis det pågående kulturarvslyftet.

Och i år avslutas också den handlingsplan för kultur - och näringspolitik som omfattar en satsning på 73 miljoner och sjösattes 2009.

Men nu efterlyser Ingrid Elam ett nytt sätt att se på kulturens roll i samhället och att se hur företagsamma konstnärer redan är - oavsett samarbeten med näringslivet.

– Nu är ju handlingsplanen gemensam mellan departementen men konstnärsfrågorna måste komma mer i centrum. Sluta se konstnärerna som behövande och tärande stackars människor, börja se dem som en resurs.

Från politiskt håll har farhågor ventilerats att vi i dag överutbildar oss - men Ingrid Elam tycker att vi istället ska se de växande kunskaperna inom humaniora och konstnärlig produktion som en stor tillgång.

Särskilt på områden där de inte tidigare brukat finnas.

– Antalet människor som kommer vara sysselsatta inom de här näringarna kommer fördubblas inom en tioårsperiod och antalet människor med konstnärlig utbildning kommer också fördubblas.

– Det är en fantastisk resurs, till exempel inom industri och näringsliv eller offentlig verksamhet, säger hon.

Arbetsmarknadspolitiken och näringslivspolitiken är två av regeringens redskap när det gäller att skapa förutsättningar för kulturlivet. Men Ingrid Elam hoppas att synen på konstens uppgift och egenvärde ska omvärderas.

Och flera av författarna i antologin Konstnären och kulturnäringarna föreslår att kulturen kanske inte måste ses som en möjlighet att skapa ekonomisk vinning för tredje part.

– Vad man kan efterlysa är ett nytänkande kring konstens plats i samhället, säger Ingrid Elam.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".