Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vem får synas i samtidskonsten?

Publicerat onsdag 22 augusti 2012 kl 07.46
"Den kommersiella konstmarknaden är konservativ och likriktad"
(2:33 min)
Jota Izquierdos "Capitalismo Amarillo". Foto: Manifesta

Under sommaren har fyra konstbiennaler runt om i Europa dragit stora publiker. Samtidigt har en av världens största konstmässor ägt rum: Art Basel. Enligt statistik som The Art Newspaper sammanställt så var 23 procent av de 2,500 konstnärer som deltog i Art Basel amerikaner. Men på sommarens fyra konstbiennaler - Manifesta i Genk, Documenta i Kassel, La Triennale i Paris och Kievs biennal är bara drygt nio procent amerikanska konstnärer.

Har konstmarknaden blivit alltför konservativ?

När man räknar efter visar det sig att det skiljer sig mycket varifrån konstnärerna kommer när det gäller den kommersiella konstmarknaden och den curatorsdrivna konstvärlden.

Statistiken kommer från The Art Newspaper som gått igenom vilka konstnärer som finns representerade.

En konstmässa som Art Basel är försäljningsorienterad – och biennaler som Documenta är istället curatorsdrivna – givetvis olika slags evenemang. 

Men vad säger en sådan skillnad om vart konstmarknaden är på väg - och åt vilket håll som konstnärer och curatorer drar?

På konstbienallen Manifesta är årets tema arbete och man skildrar hur det manuella arbetet har spridits över jorden.

Det har inneburit att man aktivt sökt efter konstnärer från olika håll i världen.

På biennalen finns sju amerikanska konstnärer representerade, och majoriteten återfinns i den historiska sektionen.

Manifestas huvudcurator Cuauthémoc Medina beskriver att man i utställningen velat visa hur globaliseringen av det manuella arbetet också har lett till en globaliserad kulturproduktion.

Och i takt det att det manuella arbetet flyttar ut ur västvärlden, har också västkonstnärernas aktualitet minskat - i varje fall vad gäller just Manifesta 9.

Det är en av anledningarna till att flera amerikanska konstnärer som landartkonstnären Robert Smithson just hamnat i Manifestas historiska sektion - medan många av dem som ingår i den samtida sektionen snarare verkar i många olika länder, från Asien till Sydamerika.

– Vi befinner oss i en tid där industrialiseringen spritts ut över jorden, säger Cuauthémoc Medina.

Och i kärnan av manifestabiennalen ligger just att visa på teman och utvecklingar inom samtidskonsten som sträcker sig bortom lokala eller nationella gränser.

Det är kanske inte konstigt att Art Basel och konstmarknaden i stort presenterar verk som är tillräckligt etablerade för att vara säkra kort ur en köpares eller samlare synpunkt. Inte heller är det något nytt att konstbiennaler å sin sida försöker visa på nya trender.

Men konstnären Ben Cain som är en av dem som medverkar på Manifesta i Genk är lockad av tanken på att konstmarknadens ställning skulle ruskas om. Han beskriver den europeiska konstmarknaden som konservativ och säger att finanskrisen skulle kunna bidra till något gott inom konstvärlden.

– Jag kanske kommer få ångra att jag säger det här men det kan komma bra saker ur en kris. En mer garage-liknande produktion där en väldigt homogen konstmarknad börjar ifrågasättas och brytas upp. Och på det sättet kan konstnärer börja arbeta mer självständigt.

– I London är marknaden otroligt stark och påverkar den konst som skapas och vad konstnräer tror att folk vill köpa.

Och konstnären Ben Cain tycker att om konstmarknaden är alltför likriktad och skulle må bra av att skakas om för att nya konstformer ska kunna rymmas - som när gräsrotsorganisationerna växte fram under thatchereran.

– Till exempel växte en mängd gräsrotsorganisationer fram under Thatchereran i England, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".