Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare: Muhammedteckningarna en del av ett danskt kulturkrig

Publicerat onsdag 8 augusti 2012 kl 07.46
Kulturkriget är Fogh Rasmussens värdegrund
(2:41 min)

Att den svenske konstnären Lars Vilks ska tala på en konferens i New York som arrangeras av den internationella alliansen Sion, som vill stoppa vad de kallar islamiseringen av nationer, det kunde Kulturnytt berätta om igår.

Lars Vilks kontroversiella teckning av en rondellhund kallad Muhammed, publicerades 2007 och ledde till att han själv mordhotades. Det var Vilks kommentar till de så kallade Muhammedkarikatyrerna som hade publicerats i danska Jyllands-Posten två år tidigare.

I en ny bok som ges ut av Malmö högskola, hävdar den danske antropologen Peter Hervik, att det finns en tydlig koppling mellan den dåvarande danska regeringens värderingar och Jyllands-Postens publicering av karikatyrerna.

Peter Hervik visar att den danska regeringen och den dåvarande statsministern Anders Fogh Rasmussen redan hade lanserat ett idéprogram kallat en kulturkamp eller ett "kulturkrig om värderingar", vars syfte var att framhålla oförenliga skillnader mellan det som kan kallas muslimska respektive danska värderingar. Ett idéprogram som Jyllands-Posten hakade på.

Men vad var det som hände i början av 2000-talet? Peter Hervik menar att danska regeringen och Anders Fogh Rasmussens hade ett ansvar för det som sedan skulle hända.

--  Kulturkriget är centralt för förståelsen. Det är när han (Anders Fogh Rasmussen reds anm ) lanserar det, som Jyllands-Posten beslutar sig för att göra exakt samma sak.

År 2003 skrev Anders Fogh Rasmussen en debattartikel i Weekendavisen där han talade om ett förestående kulturkrig. Enligt antropologen Peter Hervik var utspelet riktat mot just islam och fick en avgörande betydelse för tillkomsten av Muhammedteckningarna i den regeringstrogna Jyllandsposten två år senare.

– Det är ju retorik. När talar man om tolerans? Jo, det gör man i samband med rasism, det går ofta hand i hand, säger Peter Hervik.

I sin nya bok pekar Peter Hervik ut ett skede i dansk politik, där det uppstår en sorts nyspråk i den nykonservativa retoriken: Att vara tolerant underförstår islamofobi och rasism. Dansk frispråkighet betyder att man öppet får kränka och skymfa sina grannar och medmänniskor, enligt Herviks analys.

--  Det blir ju diskriminerande. Hur kan man vara tolerant om man samtidigt inte kan med muslimer?

Anders Fogh Rasmussen har i dag ett nytt uppdrag, som generalsekreterare för Nato, så jag får vända mig till hans partikamrater i Venstre, som trots namnet är liberalkonservativt.

--  Det är en helt sjuk analys som säger att Muhammedkrisen inträffade på grund av en politisk debatt, säger partiets politiska talesperson Ellen Trane Nørby, som säger att hon inte alls känner igen sig i Herviks beskrivningar. Ordet "kulturkamp" måste han ha letat upp med ljus och lykta bland alla Ramussens uttalanden och sedan förvanskar han vad det syftade på, säger hon.

--  Det var en allmän diskussion i Danmark som handlade om kvinnors frihet.

Enligt Ellen Trane Nørby handlade det om frihet, kvinnors rätt till sina egna liv och sina egna kroppar.

Men det som verkligen provocerar Venstre, är hur Peter Hervik försöker visa hur Rasmussens kulturkrig förgrenar sig vidare till det högerextrema tankegods som inspirerat Anders Behring Breivik.

--  En likhet i synen på världen som inte går att bortförklara, enligt Peter Hervik, eftersom de har samma idéer som Breivik.

Venstres Ellen Trane Nørby håller inte med.

--  Det är helt vansinnigt  att koppla ihop ett politiskt parti och Anders Breivik som är en galen man, säger hon.

Per Shapiro
per.shapiro@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".