Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gudfaderns familj gör julen fullkomlig.

Publicerat tisdag 21 december 2004 kl 08.54

När romanen ”Gudfadern” publicerades 1969 var det inte många som hört talas om författaren Mario Puzo. Efter en operation ville betämde han sig för att skriva något kommersiellt. Han lyckades över förväntan, ”Gudfadern” sålde osannolika 21 miljoner exemplar. Att den blev sen blev extremt populär film i tre delar har väl få missat. Puzo skrev två uppföljare men hoppade han över åren 1955 till 1962 i familjekrönikan. Nu får dock alla Gudfaderns barnbarn besked om vad som verkligen hände i ”The Godfather returns” av Mark Winegardner (ännu ej översatt till svenska). Mikael Timm har studerat Gudfaderns återkomst.

Vilken är den perfekta julboken? Jo, en familjeskildring naturligtvis som innehåller både släktfester som i Fanny & Alexander och Lars Noréns ”äntligen ska vi tala ut”-middagar. Bara en familj i litteraturen uppfyller kraven, och det med råge. Familjen Lejonhjärta - alltså Corleone.

År efter år brukar kritiker rösta fram Coppolas filmer om Gudfadern till de bästa som gjorts. Finns det verkligen inga bättre berättelser om USA? Jovisst, men inga bättre familjer än Gudfaderns.

Julen 1970 skulle jag ge bort en bok till en sjuk vän. Jag hade aldrig hört talas om Mario Puzo och vem skulle vilja läsa om maffian. Men bokhandlaren var andlös:

- alla gillar den här boken. Det är precis som hos…

Just då kom bokhandlarens fru ut och samtalet tystnade. Året därpå stängdes bokhandeln.

Varför förstår alla som läst Puzos verk. Där är situationerna välbekanta, men lösningarna ovanliga. Dottern som kommer hem med en pojkvän som är en tönt. Pappa som bestämmer alldeles för mycket. Snuskige Onkel med sina skumraskaffärer. Och alla vet hur det kan vara på jobbet med chefer som skäller och kolleger som inte gör vad man kommit överens om.

Skillnaden är att medlemmarna i familjen Corleone menar vad de säger. Säger pappa att pojkvännen ska bort - så nog försvinner han. Hotar någon att slå ihjäl den som bråkar med lillebror så kommer bråkstaken aldrig mer att göra någon förnär. Framhåller den vanligen så stillsamma hustrun på väg hem från släktträffen att hon inte tolererar otrohet gör maken bäst i att sköta sig, annars blir det inga fler släktmiddagar. Ja, han kan avboka framtiden. Och förklarar chefen att han är missnöjd med Ditt arbete är det bäst att bättra sig. Nu.

Familjen Corleone behöver ingen terapeut som veklingarna i Sopranos. Don Vito och Michael bemöter släktingar och fördomar med en logik vars orubblighet inte står Descartes efter. Michael är noggrann som en statistiker och dessutom intresserad av personalvård och kompetensutveckling bland sina anställda. Inte ens president Bush kan säga annat än att Michael Corleone värnar om familjen och den privata företagsamheten. Kort sagt: Gudfadern är en man för vår tid.

Därför har vi läsare, vi Gudfaderns adoptivbarn, länge velat veta vad som hände under slutet av 50-talet, en period som Mario Puzo är tyst om. Vi vet att Michael tog död på sin velige halvbrorsa Fredo, vi vet att en av hans systrar blev änka. Men varför?

Mark Winegardner har fått i uppdrag att fylla igen luckorna. Winegardner som har alla betyg i creative writing man kan få förhåller sig till Puzo som en professor i lantbruksvetenskap till en fåraherde. Puzo är brutal, Gardner sofistikerad, vilket ger ett metaperspektiv. Corleones familjesaga handlar ju om resan från det atavistiska Sicilien till uppgåendet i det amerikanska samhället. Puzos kvinnosyn liknar en boskapsskötares förhållande till råvaran, Winegardner förstår att kvinnornas öden ger nya berättelser och hans familjesaga är rikare. Han skriver inspirerat om Sinatras karriär och han är bättre på att skildra det politiska spelet.

Ingen dålig läsning innan dusterna kring julbordet. Och boken får en onekligen att se mer förlåtande på de egna släktingarna. Fast åtminstone mina bör se upp…

Mikael Timm

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".