Tioåriga Frieze blickar bakåt
I dag öppnar konstmässan Frieze i London för tionde gången. Mässan bildar numera navet i höstsäsongens hetaste konstvecka i den brittiska huvudstaden – med stora auktioner för samtidskonst och vernissager där miljardärer minglar med kändisar. Nytt för i år är Frieze Masters, en parallell mässa för äldre konst.
Det är inte utan en viss ängslan som den internationella konstvärldens blickar riktas mot London, de här dagarna. För det är här de stora affärerna görs: i reda pengar räknat står Storbritannien för tre fjärdedelar av den europeiska konstmarknaden - och även om det inte är lika lla ställt som i Sydeuropa så befinner sig även England i recession nu, enligt Internationella valutafonden.
Konstmarknaden har visserligen visat sig relativt motståndskraftig i den här krisen, hittills. Men enligt marknadsanalytiker som Artprice och Mei Moses har den ändå krympt några procent under det senaste året. Och eftersom den här marknaden, precis som många andra, bygger på förtroende och framtidstro så kan iögonfallande fiaskon under dom här dagarna leda till att utförsbacken blir brantare.
I går kväll inleddes de prestigefulla kvällsauktionerna för samtidskonst, och det gick ...sådär. Auktionshuset Phillips de Pury hittade köpare till två tredjedelar av dom verk som ropades ut, men kvällens clou - en målning från 1984 av Jean Michel Basquiat - klubbades för straxt under utropspriset på 2,5 miljon pund. Då ska man ha i åtanke att Basquiat är en av de mest efterfrågade konstnärerna på auktion just nu, bara det senaste året har hans målningar omsatt över 900 miljoner kronor på auktion.
Men på förhandsvisningen av Frieze var det fullspikat, och på nytillskottet Frieze Masters såldes en Picasso för 57 miljoner kronor redan igår. Den nya mässan visar konst fram till år 2000, vilket medfört en rätt fascinerande spännvidd: här kan man ena stunden begrunda foton från performanceföreställningar på 70-talet, för att i nästa stund försjunka i ett vinterlandskap av Pieter Brueghel den yngre. Det är förvånansvärt njutbart, och stämningen på Frieze Masters är lite som på museum - lugn, och värdig - till skillnad från marknadshetsen på modermässan.
Ekonomiskt är äldre konst också en stabilare investering än den samtida, och det är sannolikt ett av skälen till att Frieze väljer att expanderar bakåt i tiden. För att ge lite större stadga åt marknaden, i oroliga tider. Återstår att se om det lyckas.
