Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Wegmans weimaraner på besök i Sverige

Publicerat fredag 31 maj 2013 kl 08.54
1 av 2
William Wegman har blivit känd för sina fotografier av weimaranerhundar. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix
2 av 2
"Sightly" av William Wegman från 1999. Foto. William Wegman

Ni som besökt amerikanska konstmuseers shopar har förmodligen noterat den rika förekomsten av foton på hundar, signerade konstnären William Wegman. Det rör sig om weimaraner, hundrasen med den gråblanka pälsen, dom långa öronen och den outgrundliga ljusa blicken, vars photogéniska uttryck blivit en sådan publiksuccé att Wegman kommit att betraktas som "den där hundkonstnären", vars vovvar figurerat i många sammanhang, senast i modefirmans Acnes annonser.

Men med sin aktuella utställning "Hello Nature" på konsthallen Artipelag i Stockholms skärgård söker William Wegman nyansera bilden något.

Utställningen "Hello Nature", som, det måste sägas, matchas väldigt väl av det nästan påträngande sköna skärgårdslandskapet utanför jättefönstren, ägnar sig åt att utforska människans förhållande till naturen i allmänhet och William Wegmans i synnerhet. Och det finns tror jag, en nyckelscen i den hysteriskt roliga film han visar, "The Hardly Boys in Hardly Gold", en synnerligen fri filmatisering av ungdomsböckerna "The Hardy Boys", på svenska "Bröderna Hardy" i en av B Wahlströms äventyrsserier, där givetvis alla roller spelas av utklädda weimaraner.

Dom här ungdomliga äventyrshjältarna i hundgestalt har en favoritfilm, som dom ser gång på gång, en reklamfilm från 50-talet för turistparadiset The Rangely Lakes i det natursköna Maine, i nordöstligaste USA, med sportfiske, vattenskidor, strandliv och barbeque. Det var friluftsturismens första guldålder i USA, då William Wegman växte upp, ständigt smygande i skogarna, som en annan Davy Crocket.

Och det är nog så man ska se på Wegman, som fortsatt att ströva omkring i skogen, och på hans ofta lågmälda kommentarer kring den bild vi gör oss av naturen, i små illustrerade anteckningar, eller målningar, där han klistrat upp vykort på duken och sedan målat vidare i fantasier kring vad som kunde varit utanför det naturmotiv som kameran fångade.

Själv fångar han sina hundar på bild som just hundar, utan Hollywooddressyr, och det är väl därför dom agerar ömsom tafatt, ömsom roat inför husses underliga påhitt. Och aldrig trickfilmat. Den weimaran som svävar i luften med framtassarna strax ovanför marken har han helt enkelt kastat framför kameran tills den landade på rätt sätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".