Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Med traditionella medier undviker du social jetlag

Publicerat måndag 3 juni 2013 kl 10.38
"Pågår det här länge så kan man till och med hamna i en depression"
(1:48 min)
Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

Ny forskning visar hur hjärnan utsätts för social jetlag av det ökade informationsflödet via inte minst de digitala medierna. Sållandet och urvalet av information i de traditionella och nedskärningshotade medierna blir därmed än viktigare. Rolf Ekman är hjärnforskare i Göteborg - och en av två huvudredaktörer för den aktuella boken "Stress".

-Om det är för mycket information och individen inte är preparerad för detta på ett bra sätt, då kommer både den fysiologiska och den  kemiska delen ur balans. Och man blir stressad och också orolig, säger Rolf Ekman.

 - Pågår det här länge så kan man till och med hamna i en depression.

Men det finns mycket att göra för att undvika den sociala jetlag, som kan uppstå om vi ständigt är uppkopplade. Och här kan journalister och de traditionella medierna spela en viktig roll i framtiden. Det säger den andre redaktören för boken Stress - Bengt Arnetz, stressforskarprofessor i Uppsala och Detroit i USA:

 - Där tror jag att medierna är väldigt viktiga för att sålla bland informationen. Men också för att problematisera och tydliggöra den, fördjupa informationen, säger Arnetz.

- För frågan är hur du kan gör så att hjärnan inte jobbar med onödig information. Bara jobbar med information som verkligen betyder något. 

 Då gäller det klart att medierna koncentrerar sig på det som är viktigt för oss - men vad det är vill hjärnforskarna inte gå närmare in på.

En stimulerad och vältränad hjärna kan däremot lättare filtrera bort oönskad information, säger de. Och det är viktigt att vi redan i förskolan och skolan lär oss att tänka mediekritiskt.

Men tyvärr verkar informationsklyftorna istället öka, säger Bengt Arnetz.

- För först trodde man att digitaliseringen skulle göra att information tlllhandahölls på ett mycket enklare sätt och öka demokratiseringen, säger Arnetz.

- Men idag tror jag att dom avancerade analyserna måste man ha resurser för att få tillgång till. De släpps inte lika enkelt till alla.

- Jag tror till och med att i hälsofrågor så har den mest avancerade informationen blivit svårare att få tillgång till. Den som verkligen kan förändra ditt beteende, den tillhandahålls till färre och färre, slutar Bengt Arnetz - stressforskarprofessor i Uppsala och Detroit i USA.

Åke Pettersson
ake.pettersson@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".