Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Han blir första doktorn i litterär gestaltning

Publicerat torsdag 11 juli 2013 kl 07.00
"Många tror att det är farliga grejer vi håller på med"
(2:23 min)
Fredrik Nyberg. Foto: Ulla Montan

Hur låter poesin? Och vad är det för skillnad på en uppläst dikt och en dikt i en bok?

Det är några av frågorna poeten Fredrik Nyberg ställer sig i boken "Hur låter dikten - Att bli ved II" - Sveriges första doktorsavhandling i litterär gestaltning vid Göteborgs Universitet.

Han är en av de konstnärer, författare, skådespelare, fotografer och musiker som bryter ny mark inom den unga konstnärliga forskningen, som har växt fram explosionsartat under de senaste åren.

Fem ljudverk, en diktsamling, och en avhandling på 618 sidor om svensk ljudpoesi och diktens akustiska dimension. Det blev resultatet av Fredrik Nybergs fem års forskning i det egna skrivandet. Den konstnärliga forskningsmetoden är gestaltande, processinriktad och baserad på den egna praktiken. Att förena sitt litterära skrivande med ett mer vetenskapligt förhållningssätt har inte inneburit någon motsättning för Fredrik Nyberg, tvärtom:

- Jag tror inte man skapar större eller bättre konst bara för att man håller på med avhandlingsprojekt, däremot jobbar man med annan texttyp. Det har vidgat min skrivpraktik på ett ganska radikalt vis, säger Fredrik Nyberg.

Den konstnärliga forskningen är ung men på frammarsch. I Göteborg startades landets första konstnärliga forskningsutbildningar i början av 2000-talet.

Idag har närmare 70 konstnärliga avhandlingar lagts fram i Sverige i bland annat konst, foto, teater och musik - och nästan alla konstnärliga högskolor bedriver forskarutbildningar.

Nästa år går dessutom tre konstnärliga högskolor ihop och etablerar Stockholm University of Arts - där ett syfte är att stärka den konstnärliga forskningen. Men trots utvecklingen på området finns en viss nedärvd skepticism mot att förena konstnärlig verksamhet med vetenskap.

Gunnar D Hansson är författare, litteraturvetare, professor och handledare på litterär gestaltning i Göteborg, och har i sin verksamhet rört sig i gränslandet mellan konst och vetenskap:

- Många tror att det är farliga grejer vi håller på med, men det ingår i en lång tradition när nya områden får ett slags forskningsinriktning, säger han.

Vad är det för skepsis som riktas mot det nya området konstnärlig forskning?

- Det är en gammal föreställning att konstnärer inte ska tala utan skapa, säger Gunnar D Hansson.

Han menar att konstnärlig forskning tvärtom överbryggar den synbara klyftan mellan konst och vetenskap. Den kan också bidra till att fördjupa vad han kallar en "medialiserad och tabloidiserad konstdiskussion" och berika och komplettera humanvetenskaplig forskning.

Han hoppas nu på ett livaktigt syskonskap mellan konstnärlig och humanvetenskaplig forskning genom ämnesöverskridande samarbeten. Men också att den ska nå utanför institutionerna:

- Det viktiga är att det inte bara blir en intern akademisk angelägenhet utan kan intressera en större publik, konstnärligt intresserade människor som vill tränga lite djupare in i vad det handlar om. Till exempel den enkla frågan vad som skiljer en uppläst dikt från en dikt i en bok, säger Gunnar D Hansson.

Isa Andersson

isa.k.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".