Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Marie Samuelssons och Kerstin Ekmans "Jorun orm i öga" på VadstenaAkademien

Publicerat måndag 22 juli 2013 kl 07.46
"många gånger poetiskt och berörande"
(3:16 min)
Gunnar: Thomas Sepp, Oddrun: Johanna Rudström. Foto: Markus Gårder

Sommarens mest omskrivna opera alla kategorier hade i helgen sin urpremiär på VadstenaAkademien! Det gäller ett samarbete mellan tonsättaren Marie Samuelsson och författaren Kerstin Ekman - det har resulterat i ett verk som inspirerats av kvinnorna i den poetiska Eddan.

Verket heter Jorum orm i öga och spelas i Bröllopssalen på Vadstena Slott.

Orm i öga - ni hör vad det handlar om redan här, eller hur? Vitala kroppsdelar, starka djur - vrede, ond bråd död, hämnd. Födslar och dödslar.... Lust som bejakas, lust som förnekas och förbittras. Människor som tar för sig öppet eller dolt. .

Marie Samuelssons musik är långsamt magisk. Dissonantare i början och ofta i de våldsamma avsnitten - mer tonalt vemodigt i körpartierna eller kärleksscenerna. Längre och längre in i operan blir det mer och mer harmoniskt men alltid långsamt.

12 musiker leds känsligt av David Björkman - det är fyra stråkar, fyra blåsare, en teorb, en harpa och två slagverk det spelas på. Klangvärldarna som de här skapar är verkligen som en del av skådespelet - det blir världar att gå in i, som musikaliska scenografier.

Fyra huvudroller finns - en sjungs av en professionell gäst på Akademien: alten Monica Danielson. De tre andra görs av mezzon Johanna Rudström, barytonen Thomas Sepp och huvudrollen Jorun av sopranen Hanna Wåhlin. På premiären var Wåhlin sjuk så hon agerade men sjöng gjorde inhoppande Henriikka Gröndahl. Det är hög vokal klass i år och då räknar jag in tolvmannakören också.

I centrum står kvinnor i ett fornnordiskt samhälle och i Kerstin Ekmans berättelse följer vi Joruns liv, från begär och avund till försoning. I den här genren är återberättande det sätt man förmedlar sin text. "Om Oddrun ska jag berätta, om Gunnar och kvinnan han tog mot faderns vilja, för det var blod mellan släkterna," som det står i Ekmans text. I det finns en fara i att inget händer på scenen utan att man bara berättar vad som skett för länge sedan. På VadstenaAkademien har man många gånger försökt att komma runt det genom gestaltade scener som visar det som återberättas. Men hur mycket regissören Helena Röhr än arbetat med det kan jag ofta sakna aktionen på scenen.

Det är i stället många gånger poetiskt och berörande men det går ut över flödet och dramatiken. Ibland kan jag se och höra en Bachpassion som referens, i synnerhet i akt två. Så Marie Samuelssons opera blir mera av ett kontemplativt sorgeoratorium om våldet och lusten mellan man och kvinna.

På kvällen den 10 augusti sänder grannkanalen P2 hela operan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".