Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Konsten som ska skapa tillväxt

Publicerat måndag 24 juni 2013 kl 07.46
"Jag kan inte leva livet och göra min konst"
(3:33 min)
Värdefull konst gör en av världens rikaste konstnärer Damien Hirst. "For the Love of God" är en diamantprydd dödskalle som värderats till runt 700 miljoner kronor.

En av regeringens största kultursatsningar är de 73 miljoner kronor man satsade på att gifta ihop näringslivet och kulturlivet.  2012 tog pengarna slut. Men vad har man då gjort? Och hur gick det? Detta är första delen i en serie på två delar om satsningen på mer kultur i näringslivet och mer entreprenörer i kulturlivet.

Förutom att införa entreprenörsutbildningar på många av landets kulturskolor har man framförallt satsat på att skapa nätverk och plattformar för att få näringslivet och kulturen att mötas.

En möjlig effekt av dessa entreprenörssatsningar är att F-skattesedlarna hos de som jobbar inom artistisk verksamhet har fördubblats de senaste fem åren. Men effekterna av satsningen i stort är än så länge svåra att överblicka. Det menar Ylva Gislé, föreståndare på Konstnärliga forskarskolan och gästprofessor i konstnärlig gestaltning vid Lunds universitet, som tittat på regeringens satsningar för Konstnärsnämnden.

 - Om visionen är att öka kreativitet och innovation i näringslivet i allmänhet och att öka företagande och förnyelse inom kultursektorn, så är det ju mål som är otroligt svåra att mäta. Och det är inget som man ser på en treårsperiod, utan 10, 20, 30 år. Man har genomfört en rad projekt, det har man gjort… Men förverkliga visionen, det tycker jag inte man kan uttala sig om, säger Ylva Gislén.

Två anonyma kroppar i bruna helkroppssstrumpor klipper efterhand upp sina strumpor och har sex. Filmen Skin från feministiska porrfilmsprojektet Dirty Diaries från 2009 är filmkonstnären Elin Magnussons kanske mest kända verk. Elin Magnusson började gå till en så kallad inkubator strax efter att hon gått ut konstfack på vintern 2011.

Kulturinkubatorer är en av Tillväxtverkets satsningar och de är en slags fysiska mötesplatser där nystartade kulturföretag samlas för att komma igång och få bättre kontakt med näringslivet. Men efter ett och ett halvt år hoppade Elin av. En stor anledning var språket som användes som hon kände alltför ofta indikerade vinst och marknadstänk.

- Jag kan inte leva livet och göra min konst och tänka att det här kan jag tjäna på! Ekonomiskt o kulturellt statusmässigt. Då går jag sönder! Ibland är det som att det tangerar till att det blir så då blir jag skitstressad. Det tänker jag med att vara entreprenör, det är att sälja sig själv med baktanke att få ut nåt av det, säger Elin Magnusson.

- Jag tror att det är ett förtäckt hot innan man förstått vad det är. Nu ska jag tvingas in i en mall. Som inte är jag.

Klas Rabe är projektledare för alla Tillväxtverkets satsningar på att få kulturen och näringslivet att närma sig varandra. Han håller med om att det finns ett problem i språket och kanske framförallt ordet ”entreprenör”.

- Men det vi har kunnat se i många av de projekt vi gjort är att när man väl börjar dissikera ordet och fråga sig. Vad är entreprenör för mig? Entreprenör kan man vara utan att vara företagare- det finns många exempel på spännande kulturprojekt som driver social innovation på vädligt entreprenöriell grund – det vill säga att man har en idé att fixa något och få den gjord, kan va att förbättra ett bostdasdområde, förbättra  barnkultur, trevligare fängelser eller nåt, där inte målet är att göra en tjänst utan utveckla en specifik situation. Väldigt många har drivkraft att tillföra ett kulturellt värde eller socialt värde. Företagandet är ju ofta bara ett medel för att göra det.

- Pengar att driva företag är bara ett medel inte ett mål i sig själva – AHA- de ser sina mål på ett annat sätt”. Där har man ändå lyssnat o lärt sig nånting, säger Ylva Gislén, föreståndare på Konstnärliga Forskarskolan.

- Titta på det här retoriskt är ju väldigt intressant. Varför pratar vi om innovation och entreprenörskap och inte om omsorg eller ta hand om eller bevara eller bry sig om andra människor? Det finns nåt i det retoriska skiftet där det här blir ett exempel på det, säger Ylva Gislén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".