Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Studieförbundens kulturprogram ökar

Publicerat måndag 1 juli 2013 kl 07.46
"Det verkar lättare att få folk till det än till studiecirklar"
(2:50 min)
Studieförbundet Bilda är till exempel inblandat i Bingsjöstämman. Foto: Pawel Flato/SCANPIX

Studieförbunden bedriver allt mer folkbildning inför publik. Deras bas är fortfarande studiecirklarna, men sedan arrangerar de alltifrån högläsning för äldre till konserter för yngre. Det visar den första stora utvärderingen av studieförbundens kulturprogram, som presenteras i Almedalen idag.

- Programmen ökar för att de kan handla om precis vad som helst, tror Lotta Johansson som är producent på Folkmusikens hus i Rättvik och arbetar på uppdrag av studieförbundet Bilda och fortsätter:

- Det är den som har ett behov av folkbildning som skapar programmet, säger Lotta Johansson.

Men varför just formen av kulturprogram?

- Exakt varför vet jag inte, men jag tror att det kan vara så här att om man startar en studiecirkel så förbinder man sig till ett längre engagemang. När man gör ett kulturprogram är det mer så att man kanske gör en kortare djupdykning.

Det kan vara en djupdykning i en spelmanstradition, en konsert med ett spelmanslag eller en föreläsning av någon som kan berätta hur ett arkiv fungerar, och på Bingsjöstämman på onsdag är studieförbundet Bilda bland annat med i programläggningen.

- Och kurserna runtomkring, tillägger Johansson.

Studieförbundens kulturprogram har på tio år blivit ungefär 100000 fler. Idag är de drygt 300000 till antalet per år. Samtidigt har det totala antalet besökare ökat med ett par miljoner till knappt 18 miljoner per år - många går alltså på flera av de kulturprogram som studieförbunden är med och arrangerar. Under samma period har antalet studiecirklar minskat något, och är idag ungefär 280000, men siffrorna är inte jämförbara eftersom de som är med i cirklarna registreras med namn och personnummer, medan de som går på programmen bara är pinnar i statistiken.

Utvärderingen visar att kulturprogrammen spelar större roll i mindre än i större kommuner. De spelar alltså en stor roll i Rättvik, säger kulturforskaren Tobias Harding som leder utvärderingen på Folkbildningsrådets uppdrag:

- Vi har också tittat på Storuman som är en ännu mindre kommun längre norrut, och där är det ännu mera så. Om man däremot jämför med litet större städer så är ju kulturprogrammen en mindre del av kulturutbudet vid sidan av större kulturinstitutioner.

I de två större kommuner som studerats - Helsingborg och Jönköping - finns det mer kultur av att ta del av på institutioner som konserthus, teatrar, bibliotek och muséer. Där blir studieförbunden mer nischade på amatörkultur, men gemensamt för de fyra kommunerna är alltså att kulturprogrammen ökar, och då framför allt på musikområdet, berättar Harding.

- Det är väldigt mycket konserter, från ungdomar som spelar rock till kyrkokörer som framträder.

Också Tobias Harding och hans medarbetare har frågat varför, och då har studieförbundens företrädare lokalt ofta återkommit till att människor har svårt eller inte vill binda upp sig, som man måste i en studiecirkel.

- Ett kulturprogram är ett arrangemang som man går på en kväll eller en dag, och det verkar lättare att få människor till det, menar de, svarar Tobias Harding.

Berit Nygren
berit.nygren@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".