Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Konstnärliga högskolor sämst på att anställa

Publicerat måndag 8 juli 2013 kl 07.15
"Folk är vana vid det här och har det i blodet"
(2:28 min)

Senaste tiden har det rapporterats om få fasta anställningar på landets universitet. På de konstnärliga högskolorna är siffrorna allra högst. Operahögskolan, Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm ligger i topp i landet, med runt 80 procent tidsbegränsad personal.

Karin Åmossa är chefsutredare på Sveriges Universitetsläraarförbund, SULF, och menar att detta påverkar kvaliteten på både utbildningen och den konstnärliga forskningen:

- När det gäller utbildningen påverkas den genom att studenterna får mindre kontinuitet. Forskningen påverkas också om man hela tiden måste söka nya pengar för sin egen lön. Och har man en osäker anställning kanske man inte vågar ge sig på vissa ämnen om man inte vet vad de ger för resultat. Man kanske inte heller våga säga vad man tycker, säger Karin Åmossa.

Att just konstnärliga högskolor har flest tidsbegränsat anställda beror på ett undantag i högskoleförordningen. På grund av behovet av konstnärlig förnyelse i form av gästlärare och professurer i verksamheten har man fått lagligt stöd för upp till 10 års visstidsanställning. Karin Åmossa har förståelse för undantaget, men tycker att systemet utnyttjas.

- Vi kan acceptera att den är högre på konsthögskolor men inte i den här utsträckningen, säger hon.

Operahögskolan i Stockholm ligger i topp i landet med över 80 procent tidsbegränsat anställda. Rektor Magnus Aspegren tycker att siffran är hög men har inga planer på att vidta några åtgärder. Han menar att det är nödvändigt för deras verksamhet att erbjuda olika typer av lärare och konstnärer. Till exempel är det skolans signum att eleverna får välja sin egen sångpedagog, som då anställs på tillfälligt kontrakt. Dessutom är det naturligt inom det konstnärliga fältet att frilansa, säger han.

- Hela branschen är en frilansande branch, folk är vana vid det här och har det i blodet. Det ser vi i hela samhället att entreprenörsskapet – om man vill betitla det så – det är ens kunskap som tar en vidare och är entreprenörens förhållningssätt. Skulle vi ha alla fast anställda skulle det döda vår kreativitet som konstnärer.

Väljer man att arbeta med konst och konstnärlig forskning - då får man räkna med att inte få en fast anställning?

- Ja, det gör ju alla. Jag säger inte att det är enda sättet, men omloppet, det nya blodet och förflyttningen – det är nödvändigt, säger Magnus Aspegren.

Karin Åmossa på SULF säger att många tidsbegränsat anställda mår dåligt över sin anställningsform. Deras medlemjour rings ner av personer som oroar sig över sina korttidskontrakt.

- Vi får inte glömma att det är människor det handlar om. Det är människor som arbetar på lärosäten som lärare och forskare. De behöver förstås ha villkor som gör att de fungerar och mår bra, säger Karin Åmossa.

Isa Andersson

isa.k.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".