Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Männen med rosa triangel" av Heinz Heger

Publicerat onsdag 31 juli 2013 kl 06.30
"Det historiska perspektivet är välgörande"
(2:40 min)
Fångar med rosa triangel i Sachsenhausen 1938. Foto: Heinrich Hoffman collection/Wikipedia

I samband med den pågående Pridefestivalen i Stockholm ger bokförlaget Atlas ut boken "Männen med rosa triangel" - en bok som när den gavs ut för första gången 1972 var ett av de första vittnesmålen av nazismens behandling av homosexuella. Kulturnytts recensent Morris Wikström läser en bok som har paketerats väl av förlaget.

Han är bara tjugofyra år när han fängslas i Österrike under nazisterna. Hans brott är att han är homosexuell, och när han friges från fängelset blir han inte fri. Istället skickas han till koncentrationslägret i Sachsenhausen. Tillsammans med andra fångar som alla bär en rosa triangel på fångdräkten interneras han i ett av blocken.

Josef Kohouts vittnesmål, nedtecknat 1972 av pseudonymen Heinz Heger, är mycket effektivt när det skildrar samhällets dubbelmoral när det gäller homosexualitet. De som är allra mest våldsamma och upprörda över de homosexuella fångarnas sexualitet är också de som förgriper sig på dem. Och anledningen till att Josef Kohout ändå överlever beror till stor del på de överordnades behov av manliga älskare - en roll som ger bättre mat och lättare arbete i arbetslägren.

Rent litterärt är Männen med rosa triangel vittneslitteratur som så många andra berättelser från koncentrationslägren, och lever precis som mycket annan vittneslitteratur på själva berättelsens styrka, snarare än språklig vighet och ett suggestivt berättande. Ibland är tonen i boken stum och intetsägande. I gengäld har Atlas gett boken ett uppfordrande förord av Jonas Gardell och ett välkommet historiskt perspektiv i efterordet - skrivet av den österrikiske gayaktivisten Kurt Krickler. Och just det historiska perspektivet är välgörande, eftersom det räddar boken från att bli ännu en av alla vittnesskildringar som riktar blicken mot en ondska som vi gärna tror ligger bortom vår egen horisont. För Kurt Krickler beskriver en kamp som inte slutar i och med att koncentrationslägrena upplöses.

När Josef Kohout väl är hemkommen börjar nästa kamp - kampen för upprättelse och ekonomisk ersättning - en ersättning som Österrike länge förvägrade de homosexuella fångarna i koncentrationslägrena. Homosexualitet fortsatte vara brottsligt ända in på 70-talet i Österrike och därför ansågs just nazisternas behandling inte stå utanför det österrikiska samhällets lagar och regler.

Och det är nog så vi ska se på männen med rosa trianglar - en grupp vars utsatta position bara skruvades till en aning av den nazistiska ideologin. Det dröjde fram till 2005 innan de homosexuella offren för nazismen fick rätt till en uppräknad pensionsersättning - en tom gest. Då hade alla redan gått bort, och klivit in i historiens skuggsida.

Morris Wikström
morris.wikstrom@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".