Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nedläggning av tidsskrifter kan göra humanioraforskningen irrelevant

Publicerat tisdag 19 november 2013 kl 12.03
Nedläggning av tidsskrifter kan göra humanioraforskningen irrelevant
(2:40 min)

I fredags berättade Dagens Nyheter att vetenskapsrådet bestämt att avveckla stödet till ett antal humanioratidskrifter. Detta har upprört delar av forskarvärlden som menar att det kan innebära att hela forskningsfältet förlorar legitimitet.

- En forskning som inte blir publicerad blir ju osynlig och en forskning som är osynlig har ju väldigt liten legitimitet. Den bidrar inte till fortsatta utveckling av det vetenskapliga samhället och i förlängningen utav samhället som sådant, det säger Bo Holmqvist, lektor i idéhistoria, till Kulturnytt.

Bo Holmqvist är även och redaktör för lychnos –  en årsbok för idé och lärdomhistoria. Han och flera andra forskare inom humaniorafältet, som Kulturnytt har pratat med säger att tidskrifterna är ett viktigt sätt för forskningen att vara relevant.

Bibliometri är ett sätt att mäta genomslag på forskning och produktivitet hos en forskare. Metoden används bland annat för att ranka högskolor och universitet. Något som försvårar för humanioran om det inte går att publicera sig, säger Bo Holmqvist.

- Man räknar helt enkelt artiklar, redaktörsuppdrag, enskilda böcker och det finns då en skala där de här värderas på olika sätt och  naturligtvis ju fler poäng ju fler olika sammanhang av den här sorten som man blir publicerad av ju finare ser ens karriär och ens position i vetenskapssamhället ut.

Lars Anell är styrelseordförande på vetenskapsrådet, som bestämt att avveckla stödet till tidskrifter som Lychnos, Historisk tidskrift, Tidskrift för litteraturvetenskap och Fornvännen. Han säger att anledningen till att de tar bort stödet är allt för omfattande administration för relativt små stödsummor.

- Vårt huvuduppdrag är att vi ska stödja grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och det här är ett stöd som, om man ska ta det på allvar, vilket man ska göra innebär att man måste avsätta väldigt stora administrativa resurser för att göra en kvalitativ granskning av alla de här tidskrifterna.

Och när det gäller möjligheten att få forskningen att synas tycker Lars Anell att man ska titta närmare på möjligheten att publicera sig på nätet, för att det är billigare.

- Man talar om det här citattävlan alltså att citeras i vissa typ er av tidskrifter, men man behöver inte förringa möjligheten att publicera sig på nätet, säger Lars Anell.

Men det är ingen hållbar lösning, tycker Bo Holmqvist.

- Vad vi ska ha klart för oss är att när vi övergår från en papperversion till en digital version försvinner prenumeranter i hög utsträckning, vi kan inte ta betalt på nätet på samma sätt som i pappersform. För digitala tidskrifter så är det här stödet ännu viktigare för de har ingen annan inkomstkälla.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".