Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Blodig Baricco

Publicerat tisdag 8 mars 2005 kl 07.50

Ett av de stora namnen i den italienska samtidslitteraturen är Alessandro Baricco. Hos oss mest känd för kortromanen ”Silke”, som översatts till 27 språk och sålt i nära en miljon exemplar bara i Europa. Efter den har vi bland annat kunnat läsa ”City”, en mer omfångs- och ordrik historia - och idag kommer hans sjätte roman ut på svenska. ”Utan Blod” heter den, och Maarja Talgre har läst den.

”Utan blod.” Nåja. Här ÄR faktiskt blod. Mycket blod dessutom.
  Alessandro Baricco är en berättare framför allt och det han skriver är en sorts sagor för vuxna. Fabler kanske är ett mer passande ord. Han använder element både ur poesin och filmen i sin prosa och hans estetiska ambitioner är öppna och självmedvetna. Som en person som lämnar skjortan oknäppt för att man ska se guldkedjan under. Och detta är något som översättaren Viveka Melander mycket skickligt förmedlar.
  Så också i den senaste ”Utan blod” där Baricco är tillbaka i det korta formatet. På 97, nästan provocerande välformulerade sidor berättas historien om Nina och Tito, om krig, död, hämnd. Och om Ögonblicket. Det avgörande.
  Det börjar som en Västernfilm: Tre sammanbitna män i gammal Mercedes på väg mot ödslig bondgård. Ensam man på gården tar fram gevären och gömmer lilla dottern under en lucka i golvet.
  Och det blir blod. Mycket blod och hjärnsubstans.
  Ögonblicket är när den yngste av mördarna, Tito, fortfarande pojke, lyfter på luckan, ser flickan i hennes lilla röda kjol, möter hennes blick. Och stänger luckan utan ett ord. Låter vittnet leva.
  Andra delen av boken är en dialog mellan Nina och Tito på ett kafé mer än 50 år senare. Har hon sökt upp honom för att hämnas? Så många dog i inbördeskriget alla vill glömma, så många sår och hämndaktioner fortsatte.
  Ögonblicket präglade deras liv. Nu sitter de där med varsina fragment som de försöker sätta ihop för att förstå vad som hände. Går det att förstå?
  Alessandro Baricco har skrivit om vad kriget gör med människor, om hämnd och död. Men också om möjligheten till försoning. Utan blod.
  Jag läser historien i ett nafs, hinner knappt andas. Sen tänker jag på den länge.
  Kanske just för att Baricco visar guldkedjan mitt i allvaret.

Maarja Talgre

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".