Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

I Pinters anda - "Under belägring" av Marianne Lindberg De Geer på Dramaten

Publicerat måndag 10 februari 2014 kl 08.00
Maria Edström recenserar ”Under belägring”
(2:02 min)
Jan Waldekranz och Emma Broomé i "Under belägring". Foto: Roger Stenberg

 Sen i höstas är hon chef för Konst & design på Stockholms kulturhus - Marianne Lindberg De Geer har många strängar på sin lyra; konstnär, kulturskribent och dramatiker. Hon är dessutom utbildad maskör och jobbade som mentalskötare i drygt 14 år, erfarenheter som inspirerat till pjäsen ”Under belägring” som haft ur-premiär på Dramaten i Stockholm. Regi, scenografi, kostym: Marianne Lindberg De Geer.

Maria Edström var på premiären

 Man hissnar redan vid anblicken av scenrummet, allt vitt och liksom gräddigt, stolar, bord, lampor, golv och dörrar. Eller är det vitt som snö, som is? Vi befinner oss på en ungdomspsykiatrisk avdelning där Emma Broomés unga Sonja, med sin vita lugg och mörka hår, just har börjat jobba och där Doktor C spelad med en på en gång mild och infernalisk skärpa av Jan Waldecrantz håller sin personal i ett järngrepp klätt i silkesvantar.

Doktorn är en skicklig terapeut som till exempel får Omid Khansaris underbart tolkade Peter att fruktbart bryta samman. Men privat är han en person som Sonja till slut beskriver som en ”ful och farlig människa”. Även kurator Vera och syster Eva, Hulda Lind Jóhannsdottir och Angela Kovács plus David Mjönes skötare alla på olika vis är dompterade av Doktors C:s terapispiska.

 Man känner direkt att Marianne Lindberg De Geer är hemma på en sån här vårdinrättning, det hela är  naturligtvis förhöjt och arketypiserat men icke desto mindre med ett totalt gehör för blandningen av tristess och ömhet, trygghet och tvång. Och hon har förvaltat erfarenheten väl och gett den en teatral och väldigt spännande form.

 I programbladet talas det om Pinter och det finns omisskännliga spår av mästaren, den liksom vardagliga ytan här i personalgruppen där en avgrund plötsligt kan öppna sig i maktutövande, övergrepp och i ja, ett slags vansinne. Som att plötsligt hamna i en isvak.

 Det här är en till alla delar tät och gjuten uppsättning där Lindberg De Geer inte minst fått med sig sin ensemble att svänga med i en text som precis som hos Pinter cirklar runt något hemlighetsfullt, något outtalat, något ”under belägring”.   

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".