Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Vi behöver nya namn" av NoViolet Bulawayo

Publicerat måndag 27 oktober 2014 kl 13.00
Jenny Aschenbrenner om "Vi behöver nya namn"
(2:50 min)
Foto: Smeeta Mahanti

"Vi behöver nya namn" är den prisade debuten av författaren NoViolet Bulawayo. Hon är född och uppvuxen i Zimbabwe men bosatt i USA sedan sena tonåren. Och debuten handlar just om uppbrott, om att lämna ett blödande land för löften om ett bättre liv någon annanstans. Nu finns den på svenska i översättning av Niclas Hval och Jenny Aschenbrenner har läst den.

Varför behövs nya namn?

– Jo, för att romanens huvudperson, flickan Darling, lever i en tillvaro där allt måste uppfinnas på nytt, om och om igen. När berättelsen börjar är hon nio år och lever i en kåkstad eftersom president Mugabi förstört hennes familjs och så många andra zimbabwianers hem. Deras stabila, trygga tillvaro har slagits sönder och barnen försöker staga upp sitt nya, mycket fattigare och mycket mer kaotiska liv genom att leka fram en bättre värld trots svält och myndigheternas övergrepp, trots våldtäkter, trots att de inte längre får gå i skolan.

– Och framför allt leker de landleken där barnen kan behärska världen och erövra de allra mest åtråvärda länderna, som de i Västeuropa och USA.

– Och när Darling får chansen lämnar hon sin mamma och alla vännerna för det förlovade landet, men drömlandet visar sig ju inte vara riktigt så skimrande på nära håll - där finns kyla och förnedring och en ny sorts fattigdom.

Det låter som en deprimerande historia ...

– Ja och nej. NoViolet skriver med en lojalitet med barnets blick på världen som gör att även den mest nedgångna plåtskjul får ett sort magisk sken över sig - i barnablicken är allt på samma gång självklart och besjälat, och det finns en otrolig styrka i den krassa humor och sprittande energi som hon skriver in i sin berättare Darling. Och i det där barnkollektivet som drar runt i sin kåkstad, hundraprocentigt lojala med varandra. Det blir sorgligare när Darling anländer till sin moster i USA och exilens smärta slår emot henne - hur hon långsamt tappar sitt gamla hem utan att någonsin riktigt erövra sitt gamla.

– Det är ingen ny tematik men berättad med Darlings röst blir den ändå ny.

– Och det är när NoViolet Bulawayo håller sig tätt intill sin Darling som det är riktigt bra, när Darling får blomma ut till en hel människa, titta på nätporr med sin väninnor i en skräckblandad fnisshög av tonårstjejer i mosterns källare till exempel. Lite klyschig blir hon när hon ska försöka omfamna hela immigrantsamhället i svepande formuleringar.

Men det är en lyckad roman?

– Ja, absolut, den är livlig och rolig fram till de punkter då den blir hjärtskärande.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".