Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Machine and flesh" av Daniel Lanois

Publicerat fredag 31 oktober 2014 kl 06.00
Daniel Lanois Machine and Flesh
(4:03 min)
Daniel Lanois. Foto: Pressbild

Namnet Daniel Lanois förekommer på fler skivomslag än man orkar räkna. Denne fransk-kanadensare har producerat arenarockare, countrymusiker, skrivit filmmusik och dessutom hela tiden odlat en egen karriär som sångare och musiker. Nu ger han sig på en ny genre: experimentell bakgrundsmusik. Mikael Timm har lyssnat till Daniel Lanois nya skiva "Machine and Flesh".

Daniel Lanois är musikernas musiker. Vi har nästan alla hört något han åstadkommit även om vi inte är medvetna om det. Det var Daniel Lanois som fick ny fart på Bob Dylans skivproduktion på slutet av 80-talet, nog en av de ytterst få gånger Dylan anpassat sig.

Han producerade några av U2:s bästa låtar, han har hjälpt så olika artister som Neil Young och Willie Nelson att förnya sig och fick Emmylou Harris eleganta countrypop att djupna. 

Samtidigt som han förlöst de etablerade artisterna har han diskret fullföljt en intressant solokarriär som gått i helt andra riktningar. Han började med smått underbara fransk-kanadensiska sånger, en slags folkrock. Dansanta, vackra och lite melankoliska.

På scen märkte man redan för några år sedan att Daniel Lanois var på väg någon annanstans. Ackorden blev hårdare, ofta avklippta lite för tidigt. I hans grupp Black Dub var musiken tung med vackra röster ovanför. 

I den nya skivan Machine and flesh har han lämnat sångformatet och gått tillbaka flera decennier till tiden när han började skruva på knapparna i kontrollbordet, förundrad över de nya ljuden. Albumet, eller som han själv sagt någon gång, ljudskulpturen heter Machine and Flesh

Lanois bygger ljudlandskap, ambient music som det heter på nätstationer. Ljudmiljöer att leva i. Det är nära konstmusiken och förstås Brian Eno som Lanois förr arbetade med, men erfarenheten som demonproducent märks.

Det finns ju nästan ingen skickligare ljudbyggare i musikindustrin än Daniel Lanois så detta må vara flummig musik, men det är samtidigt svindlande perfekt med akustiska instrument som låter elektroniskt. Kontrollfreak är bara mellannamnet. 

Själv kan jag inte låta bli att längta tillbaka till folkmusikern Lanois, men i väntan på att han återvänder till de kanadensiska byarna så är det här nog den märkligaste bakgrundsmusik man kan tänka sig. Inget mysigt new age, nej ett ljudlandskap med oroande rörelser.

Lanois är självsäker nog att lägga det intressanta långt in i ljudbilden, det finns som alltid hos honom utrymme mellan instrumenten, utrymme för lyssnaren att ströva i.

Fotnot: Om någon vecka ger sig Daniel Lanois ut på turné för att framföra den här musiken. Ett Sverigebesök har utlovats till april nästa år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".