Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Faserland" av Christian Kracht (från 1995)

Publicerat fredag 7 november 2014 kl 05.00
Maria Edström recenserar ”Faserland”
(2:17 min)
Christian Kracht har skrivit "Faserland". Foto: Ersatz

1995 debuterade den tyske författaren Christian Kracht med romanen ”Faserland” en ordlek runt begreppen; das Vaterland, the Fatherland och den väckte redan då stort uppseende. På svenska har vi kunnat läsa två av Krachts senare romaner, tex ”Imperium” från 2012. ”Faserland” har vi däremot inte kunnat läsa den förrän nu i höst då den kommit ut i svensk översättning av Viktor Englund.

Till ytan är ”Faserland” en liksom förströdd monolog där en ung överklasskille för ordet. Han åker runt i Tyskland - i princip helt plakat hela tiden och hälsar på några lika överklassiga kompisar, festar, bor på hotell, dricker, prövar droger.

Vi får egentligen inte veta så mycket om honom annat än i små fragment, han har blivit relegerad från sin internatskola, han har haft en barnsköterska, han föredrar skjortor av ett visst märke.   

Christian Kracht har kallats för Bret Easton Ellis-epigon men denna likhet är också bara till ytan. Krachts namnlösa huvudperson är mycket ängsligare, ensammare och halsstarrigare. Ellis skriver om avtrubbade amerikaner som tror att Kaliforniens sol ska lysa för evigt medan Kracht skriver om en rädd europé, en tysk som trots sin gynnade belägenhet, vet att det värsta kan hända och faktiskt redan har hänt. 

Hans resväg genom Tyskland, från Sylt till Bodensjön via Hamburg, Frankfurt och Heidelberg liknar patologens horisontella snitt vid obduktion och upp ur innanmätet kommer dunster ur det nu enade Tyskland som också påminner om det gamla Tyskland.

Plötsligt, som i en bisats, noterar han att ”från och med en viss ålder ser alla tyskar ut som kompletta nazister”  - det gjorde de antagligen inte förr, när de var unga och jobbade som koncentrationslägervakter.

Östtyskarna finns bara som en skugga i sina färglada träningsoveraller och kanske kommer de att ta över med sitt tålamod och sitt lugn och det vore” verkligen mycket lugnande, eftersom jag föredrar en lila-färgad öst-människa miljoner gånger om, framför en sådan där understatement-väst-människa som slurpar ostron i shoppinggallerior.”

Till slut åker han över gränsen till Schweiz där det känns som Tyskland inte finns, som ”det gigantiska landet har gått upp i rök” och när han irrar runt i mörkret på kyrkogården i Zürich för att hitta Thomas Manns grav, hittar han den inte.  

”Faserland” är en märklig liten roman som försåtligt och skickligt fångar ett slags historiskt vakuum i det nya enade Tyskland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".