Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

jj och Aleksa Lundberg på gala för kvinnorättsförsvarare

Publicerat fredag 28 november 2014 kl 16.35
Aleksa Lundberg, jj och Joanna Backman hyllar "femdefenders". Foto: Nina Ramsby/Pressbilder
Aleksa Lundberg, jj och Joanna Backman hyllar "femdefenders". Foto: Nina Ramsby/Pressbilder

Aleksa Lundberg, jj, Dante och Jenny Wilson finns med på lördagens gala som hyllar kvinnorättsförsvarare. Kulturnytt pratar med tre medverkande om problemen, lösningarna och vad galan kan hjälpa till med.

På lördagskvällen blir det gala på Fabriken i Stockholm. Men ämnet för kvällen är allt annat än glamouröst glättigt. Då infaller internationella dagen för kvinnorättsförsvarare, så på teatern samlas artister, dj:er, talare och aktivister som ska hylla alla världens så kallade "femdefenders".

Bland de uppträdande artisterna finns exempelvis Jenny Wilson, jj, Silvana Imam, Martin Hederos & Nina Nino Ramsby och Dante. Aktivister på plats är bland andra Brikena Puka från Albanien, svenska Foujan Rouzbeh och Aleksa Lundberg.

Kulturnytt har intervjuat aktivisten Aleksa Lundberg, popduon jj och projektledaren Joanna Backman från organisationen Kvinna till kvinna.

Varför behövs internationella dagen för kvinnorättsförsvarare?

– Vi lever fortfarande, i alla samhällen runtom i världen, under patriarkalt förtryck. Den som privilegieras som urmänniska är en vit, heterosexuell, ciskönad man med vanligt förekommande funktionsuppsättning. Att stå upp för alla människors lika värde har ett högt pris – du kan bli allt från exkluderad ur gemenskap till mördad, så självklart behövs en dag för de som kämpar med sina liv som insats, menar Aleksa Lundberg.

– Det borde vara internationella år för kvinnorättsförsvarare, varje år tills tiden tar slut, tycker popduon jj.

Hur blir man en kvinnorättsförsvarare?

– Genom att tro på alla människors lika värde och engagera sig för kvinnors rättigheter. I Sverige kan en exempelvis föra historier vidare, berätta om orättvisor och aldrig stå tyst inför vad en anser är fel. Stötta kvinnorättsorganisationer som Kvinna till Kvinna, anordna demonstrationer eller organisera sig på andra sätt, säger projektledaren Joanna Backman.

Vem är en bra förebild inom kvinnorätt?

– Mamma, säger jj.

– Sylvia Rivera. En rasifierad transkvinna som under 60-och 70-talen kämpade för de transpersoner som strukturellt uteslöts ur den större HBTQ-kampen, på grund av att det krävdes rättigheter främst för vita, homosexuella män från medelklassen. Hon var transaktivismens Rosa Parks och dog av levercancer 2002, berättar Aleksa Lundberg.

– På den svenska arenan är Foujan Rouzbeh är ett utmärkt exempel på en aktivist jag beundrar. Hon är inte rädd för att stå upp för det hon tror på och verkligen agera mot orättvisor, säger Joanna Backman.

Aleksa Lundberg, vad tror du att galan kan åstadkomma och vad bidrar du med?

– Den uppmärksammar att vi ännu lever i en hård och orättvis värld, byggd på förakt mot vilka vi egentligen är som människor. Förhoppningsvis kan vi sporra flera att bryta tystnaden och hänga på arbetet för alla människors lika värde.

– Jag bidrar med en text om mina erfarenheter att exkluderas från normen som feminin mansidentifierad transkvinna, sedd som ciskvinna och öppen transaktivist. 

Aleksa Lundberg berättar hur det är att jobba med transpespektivet inom feminismen:

– Det har historiskt funnits en attityd i vissa feministiska rum att transpersoner, främst transkvinnor, är som några slags ulvar i fårakläder. Kvinnohuset i Stockholm hade en ordförande som var transkvinna. 2001 kastades hon ut av den nya styrelsen med motivering att en måste vara född kvinna för att förstå kvinnoförtryck...

– Transkvinnor är dock också kvinnor, och transpersoner är den grupp som drabbas hårdast av det patriarkala förtrycket. Biologiskt kön, könsidentitet, könsuttryck och social könsroll hänger inte ihop automatiskt. Vi lever dock i ett samhälle som förväntar sig att det ska vara så. Det är kärnan till varför vi diskrimineras på grund av vilken kropp vi har.

jj, vilken av era låtar passar bäst på galan?

– Alla. Att vår musik existerar är manifestationen av att vi är oss själva och gör vad vi vill, utan att ens ha tankar eller idéer som förklarar. Våran rätt att finnas till och leva är en total självklarhet för oss, men genom livet är det andra som ifrågasätter och motarbetar, av många okända oinspirerande anledningar.

Kan ni ge exempel på en musikalisk skildring av dålig kvinnobehandling?

– "En kungens man" av Björn Afzelius.

Vem borde verkligen gå och fira dessa "femdefenders"?

– Det är ett öppet event och alla är välkomna. Kvinnors rättigheter handlar om mänskliga rättigheter och berör alla. Särskilt varmt vill vi kanske ändå bjuda in den som inte redan är engagerad men nyfiken på att få veta mer, säger Joanna Backman.

– Sverigedemokrater och Svenskarnas parti. Om de har förmågan att lyssna och ta in, i syfte att bli ödmjuk inför andra människors erfarenheter av förtryck, säger Aleksa Lundberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".