Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Få med utländsk bakgrund på konstnärliga utbildningar

Uppdaterat onsdag 10 december 2014 kl 10.12
Publicerat onsdag 10 december 2014 kl 06.00
Regissören Farnaz Arbabi: - Det blir som en ond cirkel
(2:44 min)
Anneli Ström-Villaseca, filmstudent: "Det är ett ganska stort demokratiproblem. Att folk från olika bakgrunder inte får synas och höras". Foto: Ulrika Lindqvist/SR.
1 av 2
Anneli Ström-Villaseca, filmstudent: "Det är ett ganska stort demokratiproblem. Att folk från olika bakgrunder inte får synas och höras". Foto: Ulrika Lindqvist/SR.
Farnaz Arbabi, regissör och konstnärlig ledare. Foto: Sara P Bergström/Unga Klara
2 av 2
Farnaz Arbabi, regissör och konstnärlig ledare. Foto: Sara P Bergström/Unga Klara

Fler och fler med utländsk bakgrund börjar läsa på högskolan. Men de konstnärliga utbildningsområdet med bland annat film, dans, musik och teater hänger inte med, visar Kulturnytts genomgång.

I Statistiska centralbyråns senaste sammanställning hade 19 procent av nybörjarna på högskolan utländsk bakgrund*. På de konstnärliga utbildningsområdet hade 12 procent av nybörjarna det.

Bland det totala antalet studenter inom högskolan var andelen 17 procent och på det konstnärliga området 11 procent. Sammanställningen är gjord 2014 och avser läsåret 2012/2013. Mer detaljerad statistik här.

– Jag tänker att inom kulturområdet och på vita duken så är det verkligen talande att det är så det ser ut, säger Anneli Ström-Villaseca, som läser baskurs i film på Stockholms dramatiska högskola.

Vad tror du att det får för konsekvenser för filmen och kulturlivet?

– Jag tänker att det är ett ganska stort demokratiproblem. Att folk från olika bakgrunder inte får synas och höras.

Kulturnytt har också tittat närmare tio år tillbaka i tiden. Sedan läsåret 2004/2005 har det inte skett någon tydlig förbättring på utbildningarna inom det konstnärliga området. Endast utbildningarna inom lant- och skogsbruk har en sämre representation av studenter med utländsk bakgrund - men den är avsevärt sämre, 3 procent.

De konstnärliga utbildningarna har även problem med snedrekrytering när det gäller socioekonomisk bakgrund - 44 procent av studenterna har enligt SCB två högutbildade föräldrar. Det enda utbildningsområdet med högre andel än så är medicin, där 55 procent av studenterna har två högutbildade föräldrar. Dessa siffror är dock från läsåret 2011/2012 - en ny mer aktuell sammanställning presenteras inom kort av SCB.

Det bör påpekas att statistiken mätt på utbildningsområdesnivå ger en grovhuggen bild och att det finns ett flertal utbildningar där studenterna i det närmaste speglar befolkningen vad gäller andel med utländsk bakgrund. Men på det generella planet verkar det svårt att åstadkomma mätbar förbättring.

– Det blir som en ond cirkel. Det examineras inte ut folk som kan jobba med det, som kan synas och få fler att söka..och samtidigt gör skolorna inte tillräckligt mycket för att synas och finnas till där det skulle behövas, säger Farnaz Arbabi som själv pluggade till regissör på dåvarande Dramatiska institutet och i dag bland annat arbetar som konstnärlig ledare för Unga klara. 

– Exponeras man inte för konstnärer och kulturutövare som påminner om en själv, då finns ju inte heller möjligheten att tänka "det här skulle kunna vara ett jobb för mig", menar hon.

Kulturnytt har också skickat ut en enkät till en rad konstnärliga utbildningar och frågat hur de ser på utvecklingen. Läs svaren här. Många av utbildningarna menar att bristen på mångfald bland studenterna till stor del beror på kravet på förkunskaper; att alla inte har samma tillgång till kulturskola och förberedande utbildningar.

Flera utbildningsansvariga menar också att många ser det som ekonomiskt osäkert och därför orealistiskt med en karriär på det konstnärliga området. 

Farnaz Arbabi tycker att ansvaret ligger på flera nivåer - bland annat hos henne själv, som arbetsgivare. Men också som exempel på en person som avviker från normen och lyckats inom teatern.

– Det där kan ju vara livsavgörande för en ung person. Att det faktiskt går att komma in, att det finns tecken som visar att man är välkomnad, behövd eller möjlig.

* SCB:s definition av utländsk bakgrund: att personen är folkbokförd i Sverige och antingen själv är utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. 

 

Detta är konstnärligt område

I det konstnärliga utbildningsområdet ingår program och fristående kurser inom följande kategorier/ämnen:

- Konst
- Fri konst
- Övrigt inom konst
- Design
- Författande
- Konsthantverk
- Musik
- Teater
- Cirkus
- Dans
- Film
- Koreografi
- Musikdramatisk scenframst. o gestaltning
- Regi
- Scen och medier
- Övrigt inom teater, film och dans

Källa: SCB

Fler läs- och lyssningstips

- "Vem kommer in och vem kommer ut?" Text ur Svenska tecknare

- "Vit svensk film" - Kino

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".