Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Utbildningarnas svar till Kulturnytt

Publicerat onsdag 10 december 2014 kl 06.00

Kulturnytt bad ett urval konstnärliga utbildningar att berätta hur de ser på den breddade rekryteringen inom det konstnärliga utbildningsområdet i dess helhet. Vi har kortat i och redigerat texterna. Du som vill läsa ännu mer utförliga svar hittar dem här.

Konstfack gm rektor Maria Lantz:

Vi anser att frågan om breddad rekrytering är prioriterad och gör just nu särskilda satsningar. Svårigheten för oss är inte att vi diskriminerar vid antagningar. Vårt problem är att nå till nya grupper av sökande. Eftersom vi kräver förkunskaper i form av vissa typer av färdigheter är det till stor del från de förberedande skolorna vi rekryterar, på så vis är redan en process igång där vi inte är inbegripna. Detta är en av de saker vi diskuterar just nu, hur vi kan samverka med de förberedande skolorna och i andra, liknande aktiviteter för att nå fler.

 

Operahögskolan (del av Stockholms konstnärliga högskola) gm tf vicerektor Anna Lindal:

Ett viktigt problem med de konstnärliga högskolornas rekrytering av studenter är att det finns ett outtalat kvalitetsbegrepp som studenten förväntas känna till, begrepp som aldrig tydligt kommuniceras och som skapar osäkerhet om vad som egentligen förväntas vid antagningen. 

Med detta arbetas det mycket inom högskolorna men det är starka ”vita" nätverk inom det svenska kulturlivet och strukturella hinder måste angripas på flera håll. Kulturskolan är oerhört viktig och skolans ansvar är också stort. 

 

Stockholms konstnärliga högskola gm Monica Engdahl, kommunikationschef:

Vi arbetar ständigt med att förbättra oss vad gäller att arbeta med transparensen och tydligheten i våra utbildningstexter, hur ansökningsprocessen är upplagd och hur de olika proverna är utformade. Vi har även arbetat med antagningsgruppernas sammansättning samt haft olika projekt tillsammans med förberedande utbildningar och andra samarbetspartners och bland annat anordnat baskurser. Men här finns fortfarande massor att göra och det är ett kontinuerligt arbete med långt tidsperspektiv.

 

Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, gm Emma Corkhill, kommunikatör:

Vi vill och kan göra mer både internt med våra egna antagningsprocesser och genom att t ex arbeta mer uppsökande ut mot skolor och samhället med information och att visa på vilka vägar och möjligheter det finns inom högre utbildning på det konstnärliga området. Men det är samtidigt många olika faktorer som samverkar till att olika grupper inte söker till våra utbildningar. Segregationen i samhället är komplex och har många orsaker som ett universitet inte kan rå på. Och förutom det finns det andra hinder för just de konstnärliga utbildningarna - att de estetiska ämnen togs bort 2011 från gymnasiet som obligatoriskt ämne är ett exempel.

 

Teaterhögskolan Malmö, Lunds universitet:

Hur snedrekryteringen ska motverkas är en svår fråga. Teaterhögskolan har en stark och uttalad önskan att vår rekrytering ska präglas av äkta och sann mångfald. Statistiskt har vi svårt att nå studenter från icke-akademiska miljöer i någon högre utsträckning. Urvalet till våra program görs via antagningsprov och konkurrensen är hög. Av ca 800 sökande kommer 12 in. Många av dem som kommer in har gått en förberedande utbildning, oftast på folkhögskola eller motsvarande, och är starkt motiverade till varför de vill komma in.

 

Kungliga konsthögskolan gm Marta Kuzma, rektor:

Vägen till en konsthögskola är lång, ofta kantad av att ha gått på ”nischade” grundskolor, estetiska linjer på gymnasiet och kanske flera års studier vid förberedande skolor, som inbegriper deras antagningar och urvalskriterier. Om förändring ska ske i denna kedja krävs större strukturella förändringar som måste omfatta samtliga utbildningsnivåer och sträcka sig över flera samhällssektorer. Den typen av övergripande insatser måste komma från regeringen. Vi är beredd att bidra till sådana insatser. 

Det är viktigt att notera att ett breddat rekryteringsunderlag hänger samman med internationalisering. I och med att sökande utanför EU/EES eller Schweiz själva skulle finansiera ansökningsprocessen och studierna så har antalet sökande och antagna minskat.

 

Designhögskolan, Umeå universitet gm Maria Göransdotter, prefekt:

Eftersom yrkesvägarna ser väldigt olika ut för de olika konstnärliga utbildningarna — som ju spänner över så disparata områden som design, arkitektur, cirkus, fri konst, musik, litterär gestaltning och mycket mer — kan det säkerligen i vissa fall finnas orsaker till det lägre antagningstalet jämfört med alla utbildningar, som har att göra med oro inför anställningsbarhet och framtida karriärvägar. Men det kan säkert också ha att göra med hur antagningsprov utformas och formuleras, och andra faktorer som lärosätena kan behöva se närmare på.

 

Beckmans designhögskola gm Maria Aperia, utbildningssamordnare:

Konstnärliga ämnen är inget det satsas på trots otaliga rapporter om tvärvetenskapens betydelse för kreativitet - då menar jag även kreativitet inom t ex teknik, etc. Se USA, England etc. Sverige har inte den traditionen och statsmakten satsar ej. Jag tror att de estetiska ämnena måste in i skolans tidiga stadium och kopplas till andra ämnen för att förstå vad de genererar till varandra. Staten måste satsa pengar. Kreativitet måste få en större betydelse och särskilt med den generation som nu växer upp som är vana att matas med intryck.

 



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".