Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Laser nytt hopp för fornlämningar

Publicerat måndag 5 januari 2015 kl 07.22
Skogsindustrin skadar många fornlämningar
(2:22 min)
Skogsindustri. Foto: Johan Gunséus/TT
Foto: Johan Gunséus/TT

Drygt hälften av fornlämningarna skadas eller blir negativt påverkade av skogsindustrin. Men om man tar hjälp av laserskanning vid kartläggningen så blir skyddet bättre och hoppet står nu till den nya metoden.

De kartor över fornlämningar som används idag och som är gjorda till fots stämmer inte alltid. Det menar Göran Lundh, kulturmiljöspecialist på Skogsstyrelsen.

– Tänk dig själv att du står ute i en skog och skall pricka in en kolbotten som är tio meter i diameter och saknar referenspunkt. Då blir det ganska svårt att få det exakt på millimetern och ibland kan det skilja 20-30 meter. Har du en maskin och går efter den prick som finns på kartan kan det bli så att när du kommer fram till pricken på kartan så har du redan kört över den lämningen som finns, säger Göran Lundh.

Lantmäteriet skannar sedan 2009 av Sverige med laser från flygplan för att ta fram en höjdmodell och de är nästan klara med hela Sverige. Genom att analysera höjdmodellens tredimensionella bilder kan man upptäcka fornlämningar.

Dessutom kan man få fram mer detaljerade uppgifter om redan kända fornlämningar och detta är något som skulle kunna göra det lättare för skogsindustrin att hålla koll på fornlämningarna och parera dem.

Äldre inventeringar fokuserade främst på samhällen och odlingsbygder därför är skogarna inte så noga kartlagda i dagsläget. Den nya metoden att analysera laserdata har hittills bara använts på försök.

Arkeologen Benedict Alexander undersökte ett område runt Sveg, ungefär lika stort som Orust, som tidigare hade 254 kända fornlämningar. Då upptäckte han hela 762 nya. Till exempel gamla stigar, kolbottnar och fångstgropar som använts för att fånga älg i flera tusen år och som riskerar att skadas av skogsindustrins fordon och maskiner.

– De här groparna finns ju kvar, i form av en grop och en vall runtom. Om man kör över den eller markbereder marken blir den förstörd eller allvarligt skadad genom att den trycks ner, fylls igen eller skadas på något annat sätt, säger Benedict Alexander.

Enligt lagen ska skogsarbetare alltid skydda de fornlämningar som de stöter på oavsett om de är kända sedan tidigare eller inte. Tidigare i år visade en undersökning att 48 procent av alla fornlämningar i områden där det görs skogsarbeten blir skadade eller negativt påverkade.

Göran Lundh på Skogsstyrelsen säger att det ibland slarvas med planeringen inför nya skogsarbeten och att det brukar vara i de fallen som fornlämningar skadas.

– Man har inte varit ute tillräckligt och tittat på vad det finns för fornlämningar och man har inte alltid kontrollerat mot kartor. Det finns en ekonomisk press och en tidspress som gör att man inte hinner ställa maskinerna för att gå runt och titta ordentligt, för det kostar pengar, säger Göran Lundh.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".