Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Birdman" av Alejandro González Iñárritu

Publicerat fredag 9 januari 2015 kl 05.33
Emma Engström recenserar Birdman
(2:25 min)
Michael Keaton i filmen Birdman. Foto: AP Photo/Fox Searchlight.
Michael Keaton i filmen Birdman. Foto: AP Photo/Fox Searchlight.

Förhandssnacket kring filmen "Birdman" har handlat om hur mycket av skådespelaren Michael Keatons eget liv det handlar om. Keaton var Batman på 90-talet, och har sedan dess haft en vacklande karriär. Och i Alejandro González Iñárritus film spelar han en före detta superhjälteskådis som sett sina bästa dagar.

Teatrarna på Broadway i New York är överraskande sjaskiga. Om intilligande Times square är en påfågel med sina starka glänsande kulörer, är teatrarna mer gråsparvar som glömt att putsa fjäderdräkten.

Det är i en av de här trånga salongerna dit slocknande stjärnor kommer för att provdö en smula, som filmen utspelar sig. På den verkliga teatern St James förbereder Hollywoodkändisen Riggan Thomson en uppsättning av en Raymond Carver-novell.

Efter att framgångsrikt ha spelat den fjäderförsedda superhjälten Birdman har hans karriär gått i stå. Så målet med uppsättningen är att bevisa för sig själv och världen att han är En Riktig Skådespelare. Och Regissör.

Men pressen låter sig inte imponeras. Inte heller den halvvuxna dottern som nyss kommit ut från avgiftning vill boosta hans ego, eller den tuppiga manliga huvudrollsinnehavaren, som dessutom är en av Broadways mest hyllade aktörer.

Riggan brottas med vad KBT-terapeuter skulle kalla negativa automatiska tankar, som lånar röst och kropp från hans tuffare superhjältepersona. Lite övernaturliga krafter har han också, men bara när ingen ser på, och mest sånt han ändå kan göra med sina händer.

Och för att inte dra ut på det mer: det här är en fascinerande, rolig, fantasifull, och ja rasande precist utformad film, lika organisk och lekfullt rytmisk som soundtracket av jazztrummisen Antoni Sanchez. Hans pickand och flaxande rymmer både det sjaskiga och pråliga och är det som dröjer sig kvar starkast.

Alejandro González Iñarritu har flera minnesvärda filmer bakom sig, som debuten "Amores Perros – älskade hundar" och "Babel". Men med "Birdman" överträffar han sig själv. filmen är mer påfågel än gråsparv, flamboyant och excentrisk. Och det förstärks av att mästerfotografen Emmanuel Lubezki, han filmade bland annat Terrence Mallicks "The tree of life", lyckas upprätthålla illusionen av att berättelsen är fångad i en tagning.

För att handla om teater och filmbranschen är "Birdman" ändå allmängiltig. Inte minst i en narcissistisk tid som vår, där vi alla till mans är upptagna av att pråla med lånta fjädrar

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".