Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler tecknare kan söka fristad

Publicerat tisdag 13 januari 2015 kl 12.55
Icorn hoppas att fler städer ska bjuda in och skydda tecknare.
(2:28 min)
Stödaktion för offren på Charlie Hebdo. Foto: AP Photo/Peter Dejong
Stödaktion för offren på Charlie Hebdo. Foto: AP Photo/Peter Dejong

Terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo har fått tecknare världen över att lyfta pennan i protest och teckna serier i yttrandefrihetens namn. Men när ruset har lagt sig kan det bli ett ökat tryck på fristäder för tecknare som hotas och förföljs i sina hemländer. Det tror Helge Lunde som är ordförande för Icorn, det internationella fristadsnätverket med bas i norska Stavanger.

- Vi räknar med att i veckan och månaden som kommer så kommer ansökningarna om fristad öka. Vi tror också att flera tecknare kan komma till att söka om fristadsplats.

Icorn ordnar med fristäder åt utsatta författare, men författare är ett vitt begrepp och innefattar även journalister, poeter, tecknare och musiker som behöver hjälp. Marockanska Zineb El Rhazoui som låg bakom en del av Charlie Hebdos mest provocerande kritik mot islamister har sedan tidigare en fristad i slovenska Ljubljana. Ett annat exempel är den iranske serietecknaren Mana Neyestani som dömdes till fängelse i mitten av nollnolltalet för en serie som kritiserade den Iranska regimen men han lyckades fly. Med hjälp av Icorn fick han en fristad i just Paris där terrorattacken ägde rum i onsdags förra veckan. Enligt Helge Lunde finns det egentligen ingenstans i vår globaliserade värld där en fristadsförfattare kan känna sig helt säker.

- Ska vi skydda en författare eller en tecknare 100 procent, mot absolut alla faror, så måste vi mura in personen i ett fängelse, och det är det ju ingen som vill. Så för många av våra författare och inte minst tecknarna, är i ett dilemma även när de är i en fristad för de önskar ju att publicera och vara så aktiva som möjligt. Men ibland måste de ta det lugnt, de måste kanske till och med ta en paus från publicering för att det kommer hot.

Helge Lunde säger att även om exilförfattarna fått en fristad så kan deras familj och vänner hotas i hemländerna, det kan till och med komma hot till exilförfattarna i deras fristäder. Just nu är det ungefär 50 städer som tar emot exilförfattare varav fyra tecknare. Lunde hoppas att fler städer ska bjuda in och skydda tecknare. De är inte beroende av att kunna det nya landets språk och kan börja publiceras i tidningar och andra medier redan från dag ett.

- En tecknare kan, även om han inte behärskar språket i den staden dit personen är inbjuden kanske med hjälp av en serie kommunicera med invånarna i sin nya fristad redan efter bara en vecka eller två. Så vi tror att många fler städer också önskar att bjuda in en tecknare. Vi tror också att flera tecknare kommer att vilja söka.

Tali da Silva, SR Kulturnytt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".