Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Paddington" av Paul King

Publicerat torsdag 15 januari 2015 kl 06.00
"Barnkammardrömmen om England."
(2:34 min)
Paddington experimenterar i badrummet.  Foto: Studiocanal Limited 2014
Paddington experimenterar i badrummet. Foto: Studiocanal Limited 2014

Björnen Paddington är en barnkulturell fixstjärna, allt sedan Michael Bonds böcker om Paddington kom 1958. Nu kommer filmen, som är regisserad av skriven av Paul King, och där även Harry Potter-producenten står bakom.

Den där lilla håriga figuren med sin blåa duffel och den röda hatten, är själva urbilden av barnkammardrömmen om England. Idyllversionen. Toviga teddybjörnar, rykande tekoppar, välsydda kläder och kärnfamiljsliv vid den civiliserade världens egen anglofila brasa. Och filmen Paddington påminner en hel del om Woody Allens extraknäck som marknadsförare av europeiska storstäder i filmer som Match point och Midnatt i Paris.

Men i fallet Paddington är staden London faktiskt en central aktör. För filmen handlar framför allt om björnens möte med civilisationen. Om hans svårigheter med att anpassa sig till den övre medelklassens olika riter. Han stoppar tandborstarna i öronen i den här filmens äckligaste scen, ställer till översvämning i badrummet när hans ska bli ren och fin och odjurisk. Och får ständigt grädde och marmelad i pälsen när han sockerknarkar. Men för att inte den söta kristyren i den här berättelsen ska krackelera finns ett hot.

Nicole Kidman spelar tjugohundratalets svar på Cruella de Vil. Kidmans mål här i livet är en komplett samling uppstoppade vilda djur på Naturhistoriska muséet. Och gissa vad som fattas. Det är mycket som är roligt i Paddington, möjligen är det främst medföljande vuxna som uppskattar driften med den curlande, säkerhetsbesatte, kontrollfreaket Mr Brown. Och Sally Hawkins, känd från bland annat Mike Leighs filmer, bara hennes sätt att gestalta Mrs Browns godhet på gränsen till nervsammanbrott är värd hela filmen.

Scenografin är också underbar att vila i, när man som vuxen tröttnat på att se Paddington kladda med marmeladmackor. Den där bohemchica exentriska brittiska brokiga stilen, tänk Caitlin Moran i Hampstead heath. Och ja, till och med barnen har kul. Och det är faktiskt ingen självklarhet i en film som frossar i barndomsnostalgi.

Nina Asarnoj
nina.asarnoj@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".