Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Språnget ut i friheten" av Birgitta Holm

Publicerat onsdag 18 februari 2015 kl 06.00
Annina Rabe om Birgitta Holms nya essäsamling
(2:55 min)
Birgitta Holm. Foto: Malin Hoelstad
Birgitta Holm. Foto: Malin Hoelstad

Kan konsten revolutionera vår tillvaro? Litteraturprofessor Birgitta Holm anser det, i sin nya essäsamling Språnget ut i friheten: om ögonblicket då konsten blir revolutionär undersöker hon vad i ett verk som gör läsaren, lyssnaren, betraktaren vidöppen inför ett verk, och vilken sprängkraft konstverk haft i hennes eget liv. Annina Rabe har läst den.

Det är ett svårdefinierat moment hon är ute efter i sin nya essäsamling, litteraturprofessorn Birgitta Holm. Ändå känner vi det så väl, vi som då och då brukar umgås med konstnärliga uttryck. Det handlar om det där magiska som uppstår när man gör något mer med konsten än bara konsumerar den. Det är en händelse som kan inträffa oavsett om man läser en bok, betraktar ett bildkonstverk, ser en teaterpjäs, en film eller lyssnar på ett musikstycke. Det svindlande ögonblick när verket öppnar sig och man förstår - om än inte allt, så i alla fall något avgörande. När det står vidöppet inför betraktaren, drar med sig denna i ett tillstånd av ovisshet, nya tolkningsmöjligheter - ja, det som Holm i detta fall definierar som frihet. Det hon söker är just denna övergång, själva språnget.

I min beskrivning av den här upplevelsen får jag det att låta som om det är något som ligger i första hand hos läsaren eller betraktaren - men det Holm lägger vikt vid är att spåra dessa ögonblick i en rad kända verk. Främst litteratur men Holm söker också frihetssprånget i filmer och musik. Hennes bok är samtidigt ett slags personlig minnesbok.

De egna personliga minnena vävs in i analyserna, ofta liksom insmygda inom parentes. Jag tycker om greppet att berätta om det egna livet genom litteratur- och filmanalyser, men jag skulle gärna sett att Birgitta Holm lät minnena ta mer plats än vad som nu sker. Effekten blir talande; livet är något som pågår i marginalerna, utanför konsten.

Mest gripande blir detta grepp i det långa partiet som behandlar filmen Dirty Dancing. Birgitta Holm är, utöver litteraturvetare, också en känd tangofantast som bland annat skrivit en hyllningsbok till pardansen. Nu skriver hon om filmen, och i förlängningen om dansens betydelse, vid en mycket speciell tidpunkt i livet. Hennes man är dödssjuk och de upplever sin sista sommar tillsammans.

Sällan har väl denna i populärkulturella sammanhang så söndertuggade rulle skänkts större och viktigare existentiell innebörd. Dans och moral, fastslår Holm, rör sig i grunden om samma sak. Den så ofta citerade repliken ur filmen: "Nobody puts Baby in a corner" handlar i grunden om att stå upp för andra människor, att inte pressa in någons rättskänsla i ett hörn. Att vara en meddansare handlar i grunden om att vara en medmänniska. Det finns något väldigt vackert i hur Birgitta Holm sitter och skriver om denna dansens livsenergi samtidigt som hennes makes liv sakta tar slut. Det sammanfattar på ett självklart sätt hennes bok: så kan konsten och dess frihetssprång vara en oupplöslig del av livet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".