Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lördagskrönika: När bruksorten går in i det okända

Publicerat lördag 21 februari 2015 kl 08.00
Lördagskrönika: När bruksorten går in i det okända
(2:37 min)
Filmen baseras på boken med samma namn skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.
1 av 2
Filmen baseras på boken med samma namn skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.
Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermansson. Foto: Sveriges Radio
2 av 2
Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermansson. Foto: Sveriges Radio

I filmen "Cirkeln" och teveserien "Jordskott" växer tynande industrisamhällen ihop med skogen, som får magiska krafter av litteratur och film.

I eftertexterna till filmen ”Cirkeln” rullar bilder från folkhemsåren blandat med nutida industriruiner. I den nedgångna, fiktiva bruksorten Engelsfors håller en grupp tonårstjejer som blivit utvalda häxor möten i en nedlagd folkpark där skogen bokstavligen tagit över. Vår recensent Emma Engström konstaterade ironin i Engelsfors slogan "Bergslagens kronjuvel”, ”med övergivna butiker och trasiga hus i så gott som alla bilder”.

”Cirkeln” har paralleller till SVT:s aktuella dramaserie ”Jordskott”. I båda är skogslandet något mörkt och hotfullt. I teveserien finns magiska krafter i skogen, som står i konflikt med ortens industri.

Tidigare i veckan skrev tidningen Arbetarbladets kulturredaktör Kristian Ekenberg utifrån ”Jordskott” och andra exempel om hur folktron med oknytt och okända faror kommit tillbaka i litteratur och film. Han konstaterar att det säger mycket om staden ser på landsbygden – den är något majoriteten svenskar idag ser på tv, och bilden av landsbygden kan därmed fyllas med fantasier.

I recensioner av ”Cirkeln” refereras Engelsfors som ”landsbygd” och ”avfolkningsbygd” och det i sig är en förskjutning, och som understryker att bruksorter sällan kommer väl ut, vare sig det är i nyhetsbevakning eller i fiktionen.

För det är ju inte så länge sedan som bruksorter uppfattades som närmast motsatsen till landet. De var det modernas utpost dit folk flyttade för att få arbete och bli en del av det växande välfärdssamhället. Nu är utvecklingen en annan. Det är allt annat än magiskt, men kanske logiskt, att mindre industriorter växer in i berättelser om skogar och jordbruksbygder.

I den bistert torra tidskriften Ekonomisk Debatt läser jag hur andelen av den svenska arbetskraften som arbetar inom tillverkningsindustrin har minskat med en tredjedel sedan 1990. I klartext alltså att allt färre utför traditionellt fabriksarbete. Och en effekt av det kan ju tänkas bli att en viss typ av berättelser försvinner för att ersätts av andra.

En stor del av framgången för den boktrilogi som ligger till grund för ”Cirkeln” ligger såklart i själva greppet, att en grupp tonårstjejer med olika bakgrunder och styrkor samarbetar för att rädda sig själva, platsen och världen. I lika hög grad som historien har en allmängiltighet, är greppet en ovanlighet i litteratur och film. Och miljön, platsen Engelsfors, förstärker ovanligheten. Realismen stärker fantasyn.

Och den där magin de fem häxorna skapar, den skulle ju många av verklighetens bruksorter behöva.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".