Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sandén upptagen i fint sällskap

Publicerat måndag 16 november 2015 kl 17.37
Böcker på hylla. Foto: Scanpix.

Astrid Lindgren-priset placerar Mårten Sandén i den fina skara av barn- och ungdomsförfattare som ledde honom in i läsandets och skrivandet värld.

- Det här knyter ihop väldigt mycket i mitt liv, säger årets pristagare.

Inför måndagseftermiddagens prisutdelning har Mårten Sandén studerat listan över sina tidigaste föregångare: Gunnel Linde, Åke Holmberg, Harry Kullman, Barbro Lindgren och inte minst Hans Peterson som skrev den första bok som Mårten Sandén någonsin läste.

- Det känns som att jag blivit upptagen i en församling där jag alltid känt mig hemma på något sätt.

Årets pristagare belönas för "ett omfattande, rikt och betydelsfullt författarskap" som i dag resulterat i drygt 35 publicerade titlar. Mårten Sandén skriver lika gärna för småbarn som för ungdomar, men landar alltid i mellanstadieåldern.

- Det är en tacksam ålder att skriva för: de är fortfarande barn, sagor fungerar samtidigt som de har ett bättre språk. Det är samma sak när man träffar dem: det är alltid roligt att träffa en mellanstadieklass – det finns inget jobbig med det.Vissa blir böcker

I sin dator har han åtminstone 50 mappar med intresseväckande titlar varav vissa blir färdiga böcker. Ofta tar det tid – lång tid. Fjolårets "En stackars liten haj" började som en godnattberättelse för en tvåårig son med hajskräck. Samma år som sonen fyllde 27 blev den en bok, med illustrationer av Per Gustavsson. Berättelserna bestämmer själva vilken ålder som blir mottagare, förklarar Sandén.

- "Anna d'Arc" skulle vara en rolig bok men blev mörk. Jag lade ner den och några år senare tänkte jag på den som en ungdomsbok och då fungerade allting.Roligt yrke

När han berättar om sitt skrivande får man känslan av att han har ett väldigt roligt yrke:

- Jag gillar när en väldigt prosaisk verklighet krockar med något som egentligen är omöjligt, för mig är det helt normalt. Det är så världen ser ut, jag ser det som diskbänksrealism. Jag tycker om att titta bakom det vi ser.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".