Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Läsaren blir förövare i Kristien Hemmerechts roman

Publicerat torsdag 10 december 2015 kl 06.00
"Skickligt porträtterar Hemmerechts Odettes komplexa natur."
(2:47 min)
Kristien Hemmerechts. Foto: Mike Nicolaassen/Rámus
Kristien Hemmerechts. Foto: Mike Nicolaassen/Rámus

”Ett storslaget misslyckande” eller ”ett skrämmande konstverk”. Meningarna går isär om den belgiska författaren Kristien Hemmerechts ”Kvinnan som matade hundarna”, i svensk översättning av Olov Hyllienmark. En roman om ex-frun till den belgiska pedofilen och seriemördaren Marc Dutroux. Kulturnytts Magdalena Brenning Louko har läst.

– Vill ni ha godis? frågar han.
– Ja, hojtar ett dussin förskolebarn och följer med honom.

Det hände på vår lekplats – samma plats där mina döttrar lekte varje dag. Denna gång kom mannen tillbaka med barnen. Men vi levde med rädslan om vad som skulle kunna ha hänt – och inte bara vi – utan hela Belgien.

Året var 2004. Marc Dutroux hade dömts till livstids fängelse för att ha kidnappat och våldtagit sex unga flickor. Fyra av dem dog under fångenskapen.

Det är om Marc Dutroux eller ”M” som Kristien Hemmerechts roman handlar. Men den är berättad ur ex-frun och medhjälparen Michelle Martins perspektiv – eller ”Belgiens mest hatade kvinna”, som hon kallas i pressen. Hon lät två små flickor inspärrade i källaren svälta ihjäl medan hon själv matade parets hundar.

När vi träffar Michelle Martin - eller Odette som hon kallas i boken - hoppas hon bli frigiven efter att ha avtjänat drygt hälften av sitt straff - 16 år i fängelse. Väl fri ska hon bo i ett kloster. Hela Belgien är i uppror.

Boken är en monolog med tillbakablickar – på Odettes platonskt incestuösa förhållande till sin mamma, på hennes sexuellt våldsladdade förhållande till sin ex-man – ofta med explicita och ganska grova sex skildringar. Men det är också en tillbakablick på hennes kärleksfulla förhållande till parets tre barn – den yngsta var bara nio månader gammal när Odette arresterades.

Det är just denna paradox - hur någon kan vara en god mor åt sina egna barn och samtidigt låta andra fara så illa – som fascinerar Kristien Hemmerechts. Boken bygger på rättegångshandlingar, utlåtanden och brev, men är en fri fantasi - det är det som inte sägs som Hemmerechts vill skildra.

Och hon lyckas. Flisa för flisa mejslas Odettes självbild som offer fram – hon vågade inte annat än att lyda Ms befallningar, hon tog hand om barnen och skötte sitt. Men precis när läsaren börjar tro att Odette kanske inte visste något, tränger sanningen fram: ”De förtjänade allihop att bli straffade. De var smutsiga och äckliga”.

Skickligt porträtterar Hemmerechts Odettes komplexa natur. Rytmen driver berättelsen framåt och jag sträckläser boken. Men ändå – den lämnar mig tom. Jag har helt enkelt ingen lust att vara i huvudet på en förövare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".