Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fult blir fint med tiden – om innerstadens arkitekur

Publicerat torsdag 19 november 2015 kl 13.41
Sthlm brutal
(2:38 min)
De bågformade bostadshusen i Tanto på Södermalm i Stockholm byggdes 1966. Foto: Tove Falk Olsson (bilden är beskuren)
1 av 2
De bågformade bostadshusen i Tanto på Södermalm i Stockholm byggdes 1966. Foto: Tove Falk Olsson (bilden är beskuren)
Tegel, betong och glas. Trygg-Hansa-huset av Anders Tengbom och Stefan Salomon blev färdigt 1976.
2 av 2
Tegel, betong och glas. Trygg-Hansa-huset av Anders Tengbom och Stefan Salomon blev färdigt 1976.

Husen som länge förtalats, hotats av rivning, setts som stora betongklossar. Men kanske stundar en uppvärdering. Det har varit utsålda brutalistvandringar i Kulturhuset i Stockholm och när arkitekten Leonie Geisendorf fyllde 100 förra året var det öppet hus på S:t Görans gymnasium och många besökare förundrades att något så förtalat kunde visa sig vara så vackert. Och nu kommer boken "Sthlm Brutal – Innerstadens arkitektur under 60- och 70-tal" av Tove Falk-Olsson och Martin Rörby. 

60-talets och 70-talets kantiga hårdhudade betongarkitektur har länge varit längst ner på popularitetstrappan. Kulturhuset vid Sergels torg och S:t Görans gymnasium på Kungsholmen brukade jämt och ständigt bli valda till Stockholms fulaste hus. Många andra mindre kända har hotats av rivning eller förvanskats med okänsliga tillbyggnader.

Men frågan är om attityderna börjar vända nu, och nostalgin över vad som varit ge sig, och att Tekniska nämndhuset, Trygg Hansa-huset och före detta arkitektskolan faktiskt är morgondagens K-märkta. Om man nu bara ser till Stockholm, och det är vad arkitekturhistorikern Martin Rörby och fotografen Tove Falk Olsson gör i sin nyutkomna bok "Sthlm Brutal".

De fokuserar inte bara renlärigt på vad som kallas brutalismen utan har en bredare presentation än den rent akademiska över husen som många älskar att hata. Se kvaliteterna, omsorgen om detaljerna, deras genomgång är mer estetisk än samhällspolitisk men en bra guide till både offentliga byggnader och bostadshus.

Här kan man också lära att betong kan se ut på alla möjliga tänkbara sätt, och att också material som metall och plåt och glas kan varieras i det oändliga. Utmärkande för tiden är också att konstruktionen ofta redovisas, det är hus som har insidan utanpå. Martin Rörby har ett initierat öga och ett snudd på poetiskt språk för det prefabricerade och Tove Falk Olssons fotografier får mig att se de asymmetriska fasaderna och finesserna på hus jag bara flyktigt passerat.

Hur som är det väl bara att välkomna "Sthlm brutal". Ta den tunga boken i handen och bege sig ut och titta på utropstecknet Wenner-Gren Center, de bågformade bostadshusen i Tanto och det legendariska ögat på fasaden på Filmhuset på Gärdet.

Och sen kan man väl bara hoppas på en eller annan gränsöverskridande uppföljare och gärna mer om de sociala ambitionerna som liksom låg implicit i stilen i ett samhälle och en tid som värnade solidaritet och jämlikhet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".