Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fuskaren Armstrongs långa resa i "The Program"

Publicerat torsdag 3 december 2015 kl 06.20
Gunnar Bolin om "The Program"
(2:08 min)
Ben Foster som Lance Armstrong i laboratoriet. Foto SF Film
Ben Foster som Lance Armstrong i laboratoriet. Foto SF Film

Med en brokig skara filmer, från genombrottet med Min sköna tvättomat över den oscarsbehängda The Queen och förra årets Philomena så har engelsmannen Stephen Frears skaffat sig rykte som en man som både har kritikernas och publikens gillande. Årets film heter the Program och bygger på cyklisten Lance Armstrongs liv, mannen som vann sju Tour de France och sedan avslöjades som århundradets fuskare.

Det är matdags i cykelstallet American Postals husvagn under Toor de France och där ligger de, cyklisterna och får sitt dopade blod intravenöst, alltmedan de talar om den kommande filmen om en av dem: superstjärnan Lance Armstrong. Den filmen blev aldrig gjord det kom ett dopingavslöjande emellan.

The Program är istället en berättelse om en människa renskrubbad från moraliska funderingar. Lance Armstrong inser att om han ska ha en chans att vinna världens främsta cykeltävling så räcker det inte med hård träning. Det är som läkaren säger till honom: Det här är ren vetenskap din syreupptagningsförmåga är mindre än dina konkurrenters, syret är bränslet för kroppen och din kropp får mindre bränsle än de andras.

Kan man inte ändra på det?

Jo det kan man. Medlet heter EPO och det stimulerar produktionen av röda blodkroppar som ökar syreupptaget. Voila! du orkar mer och cyklar om dina konkurrenter uppför de galna backarna i Alperna.

Men vadå fusk? Alla gör ju så? Lance Armstrong är övertygad, och han ser dessa ständiga påfyllningar av nytt, fint blod som en del av sin träning.

Stephen Frears berättar sin film med en sorts saklig frenesi, borta är sentimentaliteten och övertydligheterna i Philomena. Bilderna är realistiska, cyklarnas svirrande resa nedför alpbackarna är hisnande. Ben Foster får ha sitt irriterande nollställda ansiktsuttryck som till sist säger mer än några vredesutbrott eller tårar kan göra. Och även om Frears berättar en historia om en man som jag vet kommer att förlora allt, så sittter jag i total koncentration och väntar på nästa scen. För The Program är en så utsökt välspelad och stramt berättad historia om makthunger, korruption och den penningstinna idrottens krav på nya segrar och större segrare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".